Lucia Elgerud, forensiker
Lucia är nu forensiker, utbildad i USA
Kan du berätta lite om dig själv och hur du kom in på detta yrkesval?
Jag ville bli arkeolog redan som barn, men medan jag läste arkeologi på Uppsala universitet insåg jag att det var just skelett som var min stora fascination. Av en slump började jag även läsa kulturantropologi och utvecklingsstudier på Uppsala universitet, och ville hitta ett sätt som jag kunde kombinera alla fälten. Med hjälp av olika handledare kom jag fram till att jag ville arbeta med mänskliga kvarlevor efter konflikter.
Vad gör man egentligen som arkeologisk forensiker?
Det ser lite annorlunda ut i olika delar av världen. I USA där jag har läst på master- och PhD-nivå så jobbar ”forensic anthropologists” med mänskliga kvarlevor som har forensisk relevans. Det kan innebära utgrävningar av gravar som misstänkts har grävts illegalt efter mord t.ex., att analysera trauma i benmaterial från obduktioner, och att analysera oidentifierade kvarlevor. Inom delar av Europa, Storbritannien inkluderat, så är expertisen vanligtvis uppdelad mellan arkeologiska forensiker som tar hand om
utgrävningar, och antropologiska eller osteologiska forensiker som analyserar benmaterial. I USA utbildas vi inom båda ämnena. Sen finns det vissa forensiska arkeologer och antropologer som jobbar med just massgravar och kvarlevor efter konflikter och katastrofer, men det är lite mer ovanligt.
Jag ser att du jobbat med flera massgravsundersökningar. Hur känns det – är det möjligt att helt distansera sig vid en sådan undersökning?
Det är en bra fråga, jag tror att det beror på sammanhanget. De massgravar jag har jobbat med grävdes för över 20 år sedan och alla kvarlevor har varit helt ”skeletoniserade”. Om kvarlevorna inte är helt förmultnade så att bara skelettet är kvar så är det nog mycket svårare, eller om det fortfarande är krig i landet. I min erfarenhet så är det mest svårt att distansera sig när man pratar med släktingar, vilket har varit fokusen inom min avhandling. Även om en familjemedlem dog för 20 år sedan så drar det självklart upp många starka känslor att prata om nära och kära som dödats. Att jobba med själva massgravs-utgrävningarna har inte känts jätteannorlunda från en äldre arkeologisk utgrävning för mig, så med det har det varit ganska lätt att distansera sig.
Hur hjälper dig din arkeologbakgrund?
Den arkeologiska bakgrunden har varit jätteviktig inom mitt arbete, allt det forensiska jag jobbat med bygger på samma principer som inom arkeologi. Varelse det är en brottsplats eller en arkeologisk utgrävning så går det hela ut på att bevara och dokumentera alla artefakter och spår för att uttyda vad som försiggått på platsen. Dessutom förväntas ”forensic anthropologists” i USA att arbeta med både utgrävningar och skelettanalys så det gäller att man har arkeologiska kunskaper. Såväl olika utgrävningsmetoder som arkeologisk kartläggning, geo-positioning, och GIS är viktiga inom arbetet, sen bygger även den osteologiska analysen på osteorkeologiska metoder.
Utbildning och egenskaper
Jag tror att många är intresserade av att höra om hur (och var) du fått din utbildning.
Jag studerade på kandidatnivå på Uppsala universitet där jag som sagt läste arkeologi och lite olika slags kurser löst relaterade till arkeologi. Sedan läste jag osteoarkeologi på Stockholms universitet. Vid det laget hade jag kommit fram till vad det var jag ville vidareutbilda mig inom och fick rådet att söka mig till USA eller Storbritannien för att läsa forensisk antropologi eller forensisk arkeologi. Jag sökte mig då till antropologi-institutionen på New York University då de gör en djupdykning i osteologi och det forensiska inom deras mastersprogram. Där kom jag i kontakt med the New York City Office of Chief Medical Examiner som har en av de största forensiska antropologi-avdelningarna i USA, utanför militären. Efter min tid i New York sökte jag mig till the University of Tennessee Knoxville, eller UTK, för att doktorera. UTK har en välkänd forensisk utbildning och världens första ”body donation program” dit människor kan donera sina kroppar för forskning inom förmultning och liknande. Det finns även ett antropologiskt program på UTK som fokuserar på mänskliga rättigheter och katastrofer, så det kändes perfekt för mig.
Tror du man bör ha speciella egenskaper?
För att bli forensisk arkeolog eller antropolog handlar det framför allt om att ha rätt utbildning. Dock finns det ganska få jobb inom ämnet i det flesta länder så det är vanligtvis fördelaktigt att ha extra erfarenhet från arkeologiska utgrävningar, prao-erfarenhet från forensiska avdelningar eller annan praktisk erfarenhet. För just massgravar och katastrofarbete kan det vara fördelaktigt med utvecklings- och biståndserfarenhet. Organisationer som jobbar med sånt är till exempel Röda Korset och andra NGOs - Non-Governmental Organisations. Jag kände själv att det inte räckte med en mastersutbildning för att komma in på den banan så jag valde att doktorera så att jag kan forska på ämnet medan jag engagerar mig i utgrävningar efter konflikter.
Hur tror du att arbetsmarknaden är för forensiker?
I Sverige så är arbetsmarknaden inte särskilt stor då forensisk antropologi och forensisk arkeologi inte funnits i någon större utsträckning rent historiskt. Det har dock gått framåt på den fronten och det finns flera inom polisen, forensiskt centrum, och inom universitetsvärlden som är i färd med att vidare-etablera fälten i Sverige. Så det kan hända att arbetsmarknaden kommer öppnas upp framöver, men än så länge får man nog vara beredd på att arbeta utanför Sverige om man vill bli just forensisk antropolog eller forensisk arkeolog.