Kärnbränslediagnostik

Avancerad diagnostik av kärnbränsle baserad på tomografiska tekniker och högupplöst gammaspektroskopi

Inom projektet görs mätningar av bränsleegenskaper som stavvis effektfördelning och utbränningsfördelning samt ventilering av fissionsgaser för uppskattning av hur väl bränslet utnyttjas.

Gammatomografi används för att avbilda fördelningen av material inuti kärnbränsleelement. Tekniken utnyttjar olika projektioner av gammastrålningen från element som innehåller radioaktiva material.

Principen för gammatomografi. Placeringen av detektorn på olika platser runt bränslet.

Principen för gammatomografi.

Informationen från de olika projektionerna av gammastrålningen har använts som startvärden för en rekonstruktionsalgoritm, som beräknar fördelningen av strålningskällorna som ger upphov till de uppmätta intensiteterna.

Kärnbränslediagnostik

Tvärsnitt av bränsleelement och en rekonstruerad bild från mätningarna.

Oövervakad gammaemissionstomografi av använt kärnbränsle

Detektion av gammastrålning kan användas för att avbilda fördelningen av gammastrålande material inuti ett förslutet bränsleelement. Den här metoden används för att verifiera att kärnbränsle är orört, och tillämpas bland annat inom projektet Avancerad diagnostik av kärnbränsle.

UGET-projektet (Unattended Gamma Emission Tomography) är en del av medlemsstaternas stödprogram för det internationella atomenergiorganet, IAEA. Projektet ska bedöma hur bra metoden med passiv gammaemissionstomografi fungerar för tillämpningar inom kärnämneskontroll. Första steget är en modellstudie som inkluderar svårare fall av designvarianter för kärnbränsle och instrumentering som inte tagits med i tidigare studier.

Principen för gammatomografi. Placeringen av detektorn på olika platser runt bränslet.

Principen för gammatomografi.

Prototyper för sådan tomografiutrustning för praktiskt bruk kan tillverkas och testas i nästa fas av projektet. Förutsättningarna för att det ska bli en fas två är att den pågående studien först visar sig ge starka argument för att en korrekt utformad GET-apparat kan ge en ny praktiskt användbar metod för detektion av så kallade partiella defekter (där någon del av ett bränsleelement saknas eller har bytts ut), och om total kostnad för hela livscykeln blir ekonomiskt fördelaktig.

Tvärsnitt av bränsleelement.

Tvärsnitt av bränsleelement. Till höger en bild rekonstruerad från mätningarna.

Informationen från de olika projektionerna av gammastrålningen används som startvärden för en rekonstruktionsalgoritm, som beräknar fördelningen av strålningskällorna som ger upphov till de uppmätta intensiteterna.

Fotografi med GET-apparat på botten av en reaktorbassäng vid Forsmark 2.

Tidigare GET-mätningar i reaktorbassäng vid Forsmark 2.

Studier av voidfördelningar med neutrontomografi

Termohydrauliken i tvåfasflöden av vatten och ånga har stor betydelse i kokvattenreaktorer (även betecknade BWR, Boiling Water Reactors). Eftersom ånga har så låg täthet har det nästan ingen av den modererande och kylande effekt som flytande vatten har. Den kan därför betraktas som tomrum. Andelen ånga i vattnet kallas för voidhalt.

Schematisk bild som visar principen för neutrontransmissionstomografi.

Termohydrauliken i de tvåfasflöden som förekommer i kokvattenreaktorer studeras i flera testloopar, med elektriskt uppvärmda attrapper av bränsleknippen och förenklade geometrier.

Projektet STUNT – STudies of void distributions Using Neutron Tomography – siktar på att utveckla en ny teknik för att mäta voidhalten vid sådana testloopar.

Den föreslagna mättekniken är transmissionstomografi med snabba neutroner från portabla neutrongeneratorer. Testsektionen bestrålas, och intensiteten på andra sidan mäts. Tomografiska tekniker tillämpas på mätresultaten för att rekonstruera hur neutronflödet tunnas ut i olika delar av testsektionen, och det resultatet i sin tur används för att beräkna den lokala voidhalten.

Publikationer i urval

P. Andersson, ”Optimization of Equipment for Tomographic Measurements of Void Distributions using Fast Neutrons”,
Licentiate thesis, Uppsala University, May 2011

P. Andersson, S. Jacobsson Svärd, H. Sjöstrand, ”Effects of proton escape on detection efficiency in thin scintillator elements and its consequences for optimization of fast-neutron imaging”, Nuclear Instruments and Methods in Physics Research Section A, 651(1), September 2011. doi: 10.1016/j.nima.2011.01.002

P. Andersson, E. Andersson Sundén, S. Jacobsson Svärd, H. Sjöstrand, ”Correction for dynamic bias error in transmission measurements of void fraction”, Review of Scientific Instruments, 83 (12), December 2012. doi: 10.1063/1.4772704

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin