Invandring och normalisering av rasism: Diskursiva skiften i svensk politik och svenska medier 2010-22

Detta forskningsprojekt undersöker normaliseringen av rasistiska och främlingsfientliga yttranden i den svenska offentligheten. Mer specifikt riktas fokus mot hur politiska aktörer och medier gradvis anammat rasistiska/främlingsfientliga tankefigurer och språkbruk i relation till invandring och invandrare.

Utgångspunkten för projektet är att det senaste decenniet präglats av en gradvis förskjutning i hur politiska aktörer och medieaktörer talar om och representerar händelser, människor och processer relaterat till invandrare och invandring. Vi menar att den offentliga diskursen karaktäriseras av en negativ utveckling, där ett rasistiskt, diskriminerande och chauvinistiskt språkbruk successivt tenderar att normaliseras. I historisk belysning vet vi att denna normalisering kan bidra till att legitimera och förstärka diskriminerande och rasistiska åsikter i den allmänna opinionen.

Samtida rasism baseras inte främst på förställningar om biologisk/genetisk över- och underordning utan den tar istället sin utgångspunkt i uppfattningar om kulturellt essentiella skillnader mellan grupper i samhället. Skillnaderna uppfattas också som olösbara i den sociala verkligheten. Rasismen behöver inte heller uttryckas explicit utan kan framträda som återkommande påståenden om andra gruppers kulturella särprägel. Uppfattningar om att vissa gruppers kulturer är så pass annorlunda och statiska att de är inkompatibla med det svenska samhället, och att individer från vissa kulturer bär på särskilda värderingar (patriarkala, sexistiska, religiösa) som inte passar in, är exempel på hur den samtida ”kulturella rasismen” kan komma till uttryck.

För att undersöka hur rasism gradvis normaliseras i den svenska offentligheten baseras projektet på tre studier som inkluderar analyser av såväl politiska texter/uttalande, medietexter och intervjuer.

Den första studien analyserar uttalanden och dokument från politiska aktörer från de åtta svenska riksdagspartierna. Studien innefattar perioden från riksdagsvalet 2010 och därefter perioder runt de nationella valen 2014, 2018 och 2022. Analysen inkluderar både officiella uttalanden och texter från riksdagspartierna, men också yttranden från politiska aktörer i sociala medier och på internet. Genom att undersöka det politiska språkbruket över tid kan vi utläsa förändringar i både officiella och semi-officiella sammanhang. Analysen innefattar också intervjuer med företrädare för riksdagspartierna. Genom dessa är syftet att undersöka vilka strategier som ligger bakom förändringen i synen på migrationspolitiken och de frågor som rör invandrare i Sverige.

Den andra studien undersöker hur massmedierna under samma period, från riksdagsvalet 2010 till och med 2022, skriver om frågor och händelser relaterat till invandring och invandrare. I analysen inkluderas såväl rikstäckande medier som regionala medier. Analysen av mediediskurser inkluderar också intervjuer med journalister/skribenter och redaktörer. Intervjuerna syftar till att nå kunskap om hur medieprofessionella uppfattar rapporteringen kring invandring och invandrare över tid, samt hur de uppfattar de händelser (exempelvis flyktingkrisen och terrordåd) som påverkat rapporteringen och debatten om invandring och invandrare.

Den tredje studien undersöker konvergensen och divergensen mellan politiken och medierna i perioden 2010 och 2022. Studien sätter specifikt fokus på hur politiska aktörer och medieaktörer influerar och påverkar varandra över tid, samt hur problemformuleringar, frågeställningar och språkbruk rörande invandring och invandrare gradvis förändras.

Sammantaget bidrar de tre studierna med ny kunskap om hur rasistiska yttranden och tankefigurer normaliseras genom interaktionen mellan politik och medier i perioden 2010- 2022. Denna kunskap är särskilt viktig i för att förstå hur främlingsfientliga och rasistiska tankegångar successivt förändrar politikens riktning samt de etablerade massmediernas sätt att framställa verkligheten.