Mått på medialiseringen

I forskningsprojektet ”Mått på medialisering” visas att och hur vardagslivets medialisering kan mätas. Projektet bidrar med en longitudinell studie om medialiseringen som en förändringsprocess och hur den utvecklas i olika delar av samhället. Kommer nya appar och platsbaserade tjänster leda till att fler grundläggande behov, såsom arbete, kärlek och hälsa, blir alltmer beroende av medieteknologi? Hur viktiga kommer medierna fortsättningsvis vara för människors orientering i lokala och globala sammanhang? Kommer den nya trenden att ”koppla ifrån” ha någon inverkan på medialiseringen i stort?

Samhällets medialisering har under 2000-talet gett upphov till livliga diskussioner inom samhällsvetenskapen. Innebörden av ett ökat medieberoende har studerats på en rad olika områden, framför allt vad gäller politikens anpassning till medier (såväl nyhetsjournalistik som andra genrer), men också inom områden som religion, arbetsliv och kulturliv. Den gemensamma nämnaren för sådana studier är att man försöker fånga mer långsiktiga samhällsförändringar kopplade till medieutvecklingen, det vill säga hur en viss social sfär eller en viss typ av aktiviteter successivt förändras i samspel med medierna. Det kräver i sin tur att studierna inrymmer historiska jämförelser av något slag.

Digitalisering och mobila plattformar har samtidigt gjort att medierna, enligt många, griper in alltmer och allt ”djupare” i människors vardag. Vi är uppkopplade en allt större del av dygnet och använder digitala medier till att hantera alltfler vardagliga behov; något som blivit tydligt inte minst under rådande Covid19-kris. Det har emellertid genomförts väldigt få studier som på ett systematiskt vis analyserar hur medieberoende upplevs av olika grupper och vilka förändringar som sker över tid.

När första fasen av ”Mått på medialisering” startade 2016 var det således ett pionjärprojekt. I takt med att en tidsserie byggs upp under perioden 2021-2025 kan vi ge en unik bild av hur medialiseringen ser ut och upplevs i (olika delar av) vardagen och vilka skillnader som uppstår mellan exempelvis generationer och sociala grupper.