Smärta och sömn

Psykologiska aspekter på sömn och smärta

Denna forskning handlar dels om sömnstörningar, dels om smärtproblematik, samt samspelet mellan dessa två områden. Den har sin bas i den kliniska behandlingsforskningen vad gäller att undersöka effekten av det som visats fungera i högkontrollerade efficacy-studier i den, ofta ganska osorterade, verkligheten på kliniken. En aspekt av detta är spridningen av verksamma behandlingar (dissemination), inte minst vad gäller hur man effektivt ger psykologiska behandlingar till individer som på grund av t ex somatisk sjukdom har svårt att ta sig längre sträckor för traditionell psykologbehandling, bl. a. via internetförmedlad kognitiv beteendeterapi. Vidare fokuserar denna kliniska forskning på ökad förståelse för komplexa patientgrupper, i syfte att bättre kunna utforma en optimal behandling. Exempel på detta är forskning som ämnar undersöka hur acceptans för symtom bidrar till upplevd funktionsnedsättning hos individer med sömnstörningar, samt hur personer med komplex smärtproblematik upplever acceptansbaserad exponeringsbehandling.

Kontaktperson: Kristoffer Bothelius

Fysiologiska samband mellan smärta och sömn

Forskningsfokus ligger på sambandet mellan smärta och sömnstörningar hos patienter med långvarig generaliserad nociplastisk smärta (chronic widespread pain, CWP) med eller utan restless legs syndrom (RLS). Syftet är att förstå vilka mekanismer som vid sömnstörning påverkar ökningen av smärtsymtom och har effekt på livskvaliteten. I en tidigare studie kunde forskargruppen påvisa att sömnstörning (t.ex. fragmenterad sömn) utgjorde en prediktor för RLS hos patienter med CWP. Vidare fann forskargruppen tecken till ökad aktivitet av det sympatiska nervsystemet hos personer med CWP. I en pågående studie på smärtrehabiliteringsavdelningen undersöker vi sömnkvalitet med både polysomnograf och actigraf, före och efter behandling av patienter med fibromyalgi eller CWP och detta relateras till rehabiliteringsutfallet efter genomgången rehabilitering och behandling av sömnstörningen. Slutligen planeras en studie där forskargruppen ämnar kvantifiera signalsubstanser (neurotransmittorer) i hjärnan med hjälp av en radiologisk metod (magnetkameraspektroskopi) hos patienter med CWP med och utan RLS för att vidare undersöka sambandet mellan smärta och sömn.

Kontaktperson: Romana Stehlik

Behandling av sömnproblem före knä- eller höftprotesoperation för att minska smärta och förbättra återhämtning

Huvudsyftet med denna studie (PROSAP-A, Promoting Sleep to Alleviate Pain – Arthroplasty) är att undersöka om sömnförbättring före operation kan medföra bättre akut och långvarig postoperativ smärtkontroll. I och med att god, sammanhållen sömn är helt nödvändigt för i stort sett alla kroppens vävnader och organ så är forskargruppens sekundära hypotes att perioperativ psykologisk sömnintervention även kommer förbättra en rad andra utfallsmått och domäner, ex. postoperativ återhämtning, kognition, mental hälsa (lägre grad av ångest och depressiva symptom), funktionsförmåga och livskvalitet. De populationer som behandlingen riktar sig till, patienter med långvarig knä- eller höftartrosrelaterad smärta, lider svårt av både sömn- och smärtproblem, samt kraftigt nedsatt livskvalitet. Interventionen har potential att stärka de positiva fysiska och psykiska hälsoeffekter som ofta uppnås genom artroplastikoperation. Parallellt med de potentiella kliniska vinsterna av studien, kommer omfattande longitudinella data som länkar sömn och smärta att genereras, inklusive objektiva sömnkontinuitetsmått och detaljerad smärtfenotypning. Detta kommer möjliggöra analyser som syftar till att kartlägga mekanismer och faktorer som kan förklara hur sömn och smärta interagerar, samt noga undersöka hur sömn inverkar på olika skeenden av det perioperativa förloppet.

Kontaktperson: Martin Flores Bjurström