Öron och hörsel
Forskningen inom öron och hörseln syftar till att öka den grundläggande förståelsen för innerörats anatomi, kartlägga innerörats proteiner syftande till att bättre förstå vad som påverkar vår hörsel och hur vi bättre kan skydda och behandla vid sjukdomstillstånd.
Se några aktuella delprojekt för 2024:
1. Kartläggning av innerörats proteiner och deras betydelse för hörsel
Innerörat ligger skyddat i klippbenet och är svåråtkomligt för provtagning och studier på molekylär nivå. Den kunskap som finns avseende innerörat är i många fall hämtad från olika typer av djurförsök eftersom provtagning från det mänskliga innerörat skulle innebära enn skada av hörsel och balansfunktion. I ett samarbete mellan ÖNH-kliniken och den Neurokirurgiska kliniken, Akademiska sjukhuset, opereras patienter med olika tumörer i bryggvinkeln. Under operationerna avlägsnas innerörat för att nå tumören. Vid sådana ingrepp samlas i detta projekt vätskebiopsier från specifika delar av innerörat, utan att det medför ökad risk för patienten.
I ett samarbetsprojekt med Institutionen för kemi, BMC, Uppsala universitet, analyseras proverna med sa kallad proteomik, där de olika förekommande proteinerna påvisas och kvantifieras. I de fortsatta undersökningarna söks samband mellan utvalda proteiner och deras funktion i innerörat. Vi samarbetar med professor Jonas Bergquist forskargrupp.
Medverkande forskare
Göran Laurell, professor
Per Olof Eriksson, docent
Jesper Edvardsson Rasmussen, doktorand
Christine Ölander, doktorand
2. Protektion och behandling av exogen hörselnedsättning: experimentella studier
Hörselnedsättning kan uppstå på grund av förvärvade skador. Två exempel är bullerskador och läkemedelsutlösta, så kallade ototoxiska skador. Buller kan utlösa metabola förändringar och mer sällan mekaniska skador i innerörat. Cisplatin är ett cytostatikum som används vid behandling av olika solitära maligna tumörer. Hörselnedsättning är en biverkning som kan inskränka på möjligheterna att genomföra en effektiv behandling med cisplatin. Vi arbetar experimentellt sedan lång tid med att utveckla protektion och behandling av förvärvad hörselnedsättning. Studierna har lett fram till två olika metoder för att tillföra innerörat verkningssamma läkemedel, lokalbehandling genom injektion till mellanörat och vätgasinhalation. Vi studerar nu hur vi ska kunna förfina dessa metoder för att uppnå ett bättre behandlingsresultat. I ett arbete studerar vi hur olika pH i en bärarsubstans injicerad till mellanörat påverkar utvecklingen av cisplatin-utlöst hörselskada.
Medverkande forskare
Göran Laurell, senior professor
Per Olof Eriksson, docent
Pernilla Videhult Pierre, med dr
Jesper Edvardsson Rasmussen, doktorand
3. Cochleaimplantat och inneröreforskning
Anatomiska studier av det mänskliga örat – betydelse för Cochleaimplantat
Anatomiska studier av det mänskliga innerörat ger oss en bättre förståelse för hur vår hörsel och cochleaimplantat (CI) fungerar. Detta hemlighetsfulla organ är beläget inne i kroppens hårdaste ben som kallas för capsula otica. Innerörat är därför mycket svårstuderat och kräver särskilda prepareringsmetoder för att vara framgångsrik. Hörselnedsättning är det vanligaste sinnesbortfallet.
Cochleaimplantat är en metod att behandla dövhet som uppkommit till följd av påverkan på innerörat och hörselnerven. Operationsmetoden går att använda både på barn och vuxna men är särskilt framgångsrik hos barn. Cochleaimplantat är idag en etablerad metod som innebär att elektroder läggs in i hörselsnäckan, vilka stimuleras genom vanligt ljud. Genom operationen kan många återfå stora delar av sin hörsel.
Cohleaimplantat är en enorm framgång inom den moderna medicinen. CI-elektroder förs in i snäckan och deras design är oftast av två olika slag. En typ ligger längs snäckans innervägg (perimodiolär elektrod) medan den andra är belägen fritt i snäckans yttervägg.
Anatomiska variationer i snäckan är mycket uttalade och det påverkar det slutgiltiga läget av elektroden relativt plats/frekvenskartan i snäckan. Genom mindre invasiva kirurgiska tekniker och kortare elektroder kan man spara de känsliga strukturerna i innerörat. Eventuell kvarvarande hörsel kan sparas och det är idag ett generellt mål vid operationen. Bättre kunskaper om de anatomiska variationerna och hur de kan ses på röntgen är numera ett allmänt mål vid CI kirurgi och begränsar eventuell skada på innerörats strukturer.
Till vår hjälp att studera dessa variationer har vi världens största samling av avgjutningar av det mänskliga innerörat. Denna kollektion innehåller 325 preparat (Fig. 1). Dessa preparerades på 70-80-talet och tekniken beskrevs i flera arbeten av Wilbrand et al.(Wilbrand et al. 1974) (Wadin 1988) and (Rask-Andersen et al. 1977).
Med hjälp av superupplösande mikroskopi kan man studera proteiner och genuttryck i det mänskliga innerörat. Det görs med fluorescerande antikroppar (immunhistokemi) och superupplösande mikroskopi (structured illumination microscopy eller SIM) . Här ses hörselorganet hos människa (vä) och uttrycket av connexingenen GJB2 (hö) där varje gentranskript (mRNA) lyser som en röd punkt. Mutation i genen är den vanligaste orsaken till medfödd dövhet.
Synkrotron röntgen av det mänskliga innerörat
Under flera år har vi studerat innerörats anatomi med hjälp av högupplösande synkrotronröntgen (SR-PCI). Det görs tillsammans med kanadensiska forskare i London, Ontario, Kanada. Undersökningarna görs i en cyklotron belägen i Saskatoon i Saskatchewan. Tekniken ger unik information om såväl ben-som mjukvävnad. Det hjälper oss att förstå hur CI-elektroden är belägen i snäckan och ger även ny information om snäckans struktur. Med denna teknik har vi även kunnat analysera hur de olika frekvenserna är belägna i snäckans hörselnerv hos olika människor. Vi analyserar även orsaken till Meniere´s sjukdom. Resultaten har fått stor spridning i världen.
Vi samarbetar även med flera engelska institutioner bland annat University of Sheffield, University of Nottingham och Guy’s and St. Thomas’ Hospital NHS Foundation Trust i London. Tillsammans försöker vi hitta nya kirurgiska behandlingsmetoder vid dövhet.
Medverkande forskare
Helge Rask-Andersen, senior professor
Wei Liu, med dr
Dina Giese, med dr, specialistläkare
Hao Li, dr, docent
Nadine Schart-Morén, med dr, specialistläkare
Niklas Danckwardt-Lillieström, med dr, överläkare
Elsa Erixon, med dr, Överläkare
Charlotta Kämpfe Nordström, med dr, överläkare
Läs mer om Cochleaimplantat och artikeln Döva får hörseln tillbaka i serien 52 bidrag till en bättre värld på Akademiska sjukhusets hemsida.
Med hjälp av modeller framställda från synkrotronröntgen kan vi studera en ny operationsväg. Denna väg kan tänkas användas för injektion av bland annat stamceller till Rosenthal’s kanal, där våra hörselneuron är belägna. (Li H, Agrawal S, Rohani SA, Zhu N, Cacciabue DI, Rivolta MN, et al. Unlocking the human inner ear for therapeutic intervention. Sci Reports 2022;12(1):1–6.
4. Hörselforskning
Hörseln är en av grundstenarna för kommunikation människor emellan. Nedsatt hörsel ger konsekvenser. Det blir bland annat svårt att delta i samtal och det är lätt att känna sig utanför, kognitionen kan påverkas, ansträngningen av att lyssna ger trötthet, och livskvaliteten påverkas. Hos barn påverkas även språk- och psykosocial utveckling. Vid ensidig eller asymmetrisk hörselnedsättning påverkas förmågan att höra varifrån ljud kommer och att höra i stökig miljö. Med adekvat hörselhabilitering eller hörselrehabilitering minskar de negativa följderna av en hörselnedsättning. Vi forskar kring vilka konsekvenser hörselnedsättning ger i vardagen och hur man kan underlätta för dem som är drabbade.
Det pågår en enkätstudie avseende praktiska aspekter på användning av cochleaimplantat hos individer över 85. Tillsammans med Universitetssjukhuset Örebro genomförs en studie angående patienters upplevelse av smärta när man har cochleaimplantat eller hjärnstamsimplantat och genomgår en magnetkameraundersökning. I en journalstudie tittar vi på de patienter med cochleaimplantat där man före operationen sett en möjlighet att efteråt kunna använda hybrid/elektroakustisk stimulering. Vi följer upp vilka som kunnat använda denna kombinerade hörsel över tid. Alla barn i Region Uppsala erbjuds idag hörselscreening vid födseln, fyra års ålder och sex års ålder. I en pågående journalstudie tittar vi på utfallet vid de tre screeningtillfällena och beräknar prevalensen av medfödd hörselnedsättning hos barn. Vi ingår i ett nordiskt samarbete som handlar om barn med medfödd ensidig hörselnedsättning. Det pågår valideringsstudier av olika enkätinstrument för att kunna mäta bland annat hur barn lyssnar i vardagen. Dessa ska sedan användas i en longitudinell multicenterstudie där barn med medfödd ensidig eller måttlig dubbelsidig hörselnedsättning ska följas upp till fyra års ålder.
Medverkande forskare
Elsa Erixon, med dr, överläkare
Karin Hallin, med dr, civilingenjör
Ulrika Larsson, hörselpedagog
Fredrik Stillesjö, fil dr, ingenjör
Nadine Schart-Morén, med dr, specialistläkare
Vi söker för närvarande forskningspersoner till följande studier:
Undersökning av barns förmåga att höra och lyssna, föräldrar med barn 1-6 år (regionorebrolan.se)
Undersökning av barns förmåga att höra och lyssna, föräldrar med barn 4-5 år (regionorebrolan.se)
Samarbetsparter
Ta bort denna layout + textmodul om stycket inte behövs.