Våra forskningsprojekt

Hälsa och vård i samband med graviditetsplanering​

• Sexuell hälsa och reproduktion bland kvinnor och unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning
• Moderskap genom assisterad befruktning (MAR)
• Effekten av endometrial scratch och rollen av mikrobiota och transkriptom hos kvinnor med oförklarad upprepade misslyckade implantationer
• Barnmorskekontinuitet (Känd barnmorska, Barnmorska Hela Vägen)
• Sexuell hälsa och funktion vid infertilitet: en kvalitativ intervjustudie bland individer som genomgår assisterad befruktning.

Fostertillväxt, diagnostik och graviditetsdatering​

• Magnetisk resonanstomografi (MRT) och 3D-ultraljud för diagnos av fetala missbildningar
• Skillnader mellan graviditetsdateringsmetoder - korrelationer och konsekvenser

Psykisk Ohälsa

Varje år drabbas cirka 12% av alla gravida och nyförlösta kvinnor världen över av peripartum depression (PPD). Förutom uppenbara konsekvenser, såsom kvinnans lidande, har barn till kvinnor som lider av PPD rapporterats ha en ökad risk för tidig födsel och låg födelsevikt. PPD kan också negativt påverka anknytningen mellan mamman och barnet, det sociala beteende hos barnet, samt barnets kognitiva utveckling. Några av de starkaste riskfaktorerna för att drabbas av PPD är tidigare psykisk ohälsa, brist på socialt stöd, låg inkomst, oplanerad eller oönskad graviditet, stressfulla livshändelser, samt graviditetskomplikationer.

• UPPSAT
• BASIC
• U-BIRTH
• BASIC child
• PACT
• MOM2B
• 3PAD

Vestibulodyni

Vestibulodyni definieras som vulvasmärta som varar minst 3 månader utan en tydlig orsak. I Sverige är prevalensen okänd. Det uppskattas att 2–5 % av kvinnor mellan 20–30 års ålder drabbas av vestibulodyni. Internetbaserade interventioner för somatiska tillstånd har visat sig vara effektiva både vad gäller psykologiska- och sjukdomsrelaterade utfall hos patienter med kroniska somatiska tillstånd och ångest. Kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet har även visat bra effekt vad gäller sexuell funktion. Acceptance and Commitment Therapy (ACT) är en gren av KBT och fokuserar på medveten närvaro (mindfulness), exponering samt acceptans av smärta. Internetbaserad intervention grundad i ACT-principer har visat goda resultat för en svensk population med kronisk smärta, men hur en internetbaserad intervention kan påverka smärta hos patienter med vestibulodyni är dock mindre studerat.

• Vestibulodyni, Kognitiv beteendeterapi, Acceptance Commitment Therapy, smärta, sexuell hälsa, gynekologi

Övriga projekt

• HPV-SWEEP
• Menopausal hormonell behandling - var står vi idag? Kvinnornas erfarenheter och utmaningar
• PROBES - Säkerhet med oralt mikroniserat progesteron jämfört med noretisteronacetat i kontinuerlig kombination med oralt östrogen som menopausal hormonbehandling - en multicenter dubbelblind randomiserad studie​

Sexuell hälsa och reproduktion bland kvinnor och unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning

Syftet i Berit Höglunds avhandling var att undersöka graviditet och barnafödande bland kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning (IF) i Sverige samt hälsan bland deras nyfödda barn. Mammor med IF hade mer komplicerade födslar och deras nyfödda barn var oftare för tidigt födda, små för tiden, oftare dödfödda eller dog perinatalt. Kvinnorna kämpade för att nå ett moderskap och hade en rädsla för att förlora vårdnaden om sina barn. Barnmorskorna ansåg att det var en skillnad att vårda kvinnor med IF och efterfrågade kunskap. Kvinnor med IF och deras barn bör anses som riskgrupper och professionella behöver genomlysa sin kunskap och förmåga att både rådge och stödja denna grupp av kvinnor. Vidare projekt har undersökt hälsa och hälsorisker bland barn födda till kvinnor med IF. Dessa barn har en ökad risk för psykiska problem såväl som skador, våld och barnmisshandel i tidig barndom. Ytterligare studier har fokuserat på sexuell och reproduktiv hälsa bland unga vuxna med IF utifrån professionellas erfarenhet och uppfattningar. Intervjustudier om sexuell och reproduktiv hälsa bland unga vuxna med IF är planerade.

Samarbeten
Berit Höglund
Margareta Larsson
Maria Wickström
Maria Lundgren

Finansiering
Stiftelsen Sävstaholm and Uppsala universitet
European Society of Contraception and Reproductive Health

Ansvarig forskare/kontaktperson
Berit Höglund, berit.hoglund@kbh.uu.se

Moderskap genom assisterad befruktning

Reproduktiv hälsa inkluderar individens förmåga till reproduktion och att föda barn är fundamentalt för de flesta kvinnor. Infertilitet innebär en reproduktiv oförmåga och drabbar 10-15 % av alla par. Syftet med avhandlingsarbetet var att beskriva förekomsten av depression och ångestdiagnoser och relaterade riskfaktorer hos infertila kvinnor och män som genomgår assisterad befruktning (IVF). Fortsatt forskning innebar en uppföljning av samma kohort fem år efter avslutad IVF behandling, resultaten indikerar att psykiatriska diagnoser var mindre vanligt än vid baslinjetillfället. Majoriteten av kvinnor och män levde vid femårsuppföljningen med barn, som resultat av barn efter IVF, spontan graviditet och/eller adoption. Likväl, närmare en av fem kvinnor hade inte fött barn vid femårsuppföljningen.

Efter en ny lag 2016, som ger ensamstående kvinnor rätt att genomgå assisterad befruktning, har en ny forskningsstudie genomförts. Syftet var att ta reda på egenskaper och motiv hos ensamstående kvinnor samt att utforska beslutet att välja moderskap genom assisterad befruktning. Studiedesign var både kvantitativ och kvalitativ och studierna är publicerade.

Samarbeten

Schmidt L. MD, PhD, Professor, Dept. of Public Health, University of Copenhagen, Denmark

Ansvarig forskare/kontaktperson

Helena Volgsten helena.volgsten@kbh.uu.se

Publikationer

Helena Volgsten & Lone Schmidt (2021) Motherhood through medically assisted reproduction – characteristics and motivations of Swedish single mothers by choice, Human Fertility, 24:3, 219-225.

Helena Volgsten & Lone Schmidt (2021) Exploring Swedish single women’s decision to choose motherhood through medically assisted reproduction – a qualitative study, Human Fertility,DOI: 10.1080/14647273.2021.2017026

Effekten av endometrial scratch och rollen av mikrobiota och transkriptom hos kvinnor med oförklarad upprepade misslyckade implantationer

Trots flera framsteg inom assisterad befruktning, är frekvensen av lyckade provrörsbefruktningar (In-vitro fertilization, IVF) är ganska låg. Denna låga frekvens beror huvudsakligen på låg implantationsfrekvens. Upprepade misslyckade implantationer (Recurrent Implantation Failure, RIF) inträffar hos 5–10% av kvinnor som genomgår IVF behandlingar. RIF definieras som oförmåga att uppnå en klinisk graviditet efter transfer av minst fyra embryon av bra kvalitet vid minst tre färska eller frysta behandlingar, hos kvinnor upp till och med 40 års ålder. Hos kvinnor med oförklarad RIF anses suboptimal receptivitet av endometriet vara en viktig faktor vid misslyckad implantation.

Studier har visat att endometrial scratch, genom att orsaka en tillfällig endometrieskada, kan förbättra frekvensen av klinisk graviditet och levande födda barn hos kvinnor som genomgår IVF behandlingar.

Det finns studier som rapporterar att endometriet har sina egna populationer av mikroorganismer som kan påverka genuttryck, vilket verkar ha en viktig roll i endometriefunktionen hos friska och sjuka.

Syftet med denna studie är att undersöka nyttan och biverkningarna av endometrial scratch hos kvinnor med oförklarad RIF. Dessutom att identifiera mikroorganismer (mikrobiota) från endometriet, livmoderhalsen, tarmen, urinblåsan och munnen som kan vara associerade till RIF samt att identifiera transkriptionsmarkörer som kan vara associerade till RIF.

Samarbeten

University of Granada, Spain Stanford University Medical Center, USA Ludwig-Maximilians University Munich, Germany University of Tartu Women’s Clinic, Estonia

Finansiering

Region Uppsalas riktade FoU medel, Gedeon Richter

Ansvarig forskare/kontaktperson

Stavros Iliadis, MD, PhD, stavros.iliadis@kbh.uu.se
Pu Zhang, MD, PhD, pu.zhang@akademiska.se

Barnmorskekontinuitet (Känd barnmorska, Barnmorska Hela Vägen)

Internationell forskning har de senaste åren visat på betydande fördelar för kvinnor och barn när vården ges i form av barnmorskekontinuitet genom vårdkedjan från graviditet, under förlossning och den första tiden efter barnets födelse. Vårdformer med kontinuitet rekommenderas av Världshälsoorganisationen (WHO) för de flesta gravida och födande kvinnor. Olika modeller med barnmorskekontinuitet har utvecklats internationellt. I Sverige är kontinuiteten med samma barnmorska relativt god för kvinnor under graviditeten, men förlossningsvård och eftervård är oftast fragmenterad, med olika vårdgivare, och många olika personalkategorier inblandade. En stor Cochraneöversiktsartikel visar att vårdformer med kontinuitet innebär bland annat färre ingrepp under förlossningen, fler spontana födslar, hög grad av kontinuitet av en känd barnmorska, nöjdare kvinnor och en billigare vård.
I Sverige börjar enstaka projekt med kontinuitet att utvecklas. Ett sådant projekt har vi genomfört vid Barnmorskemottagningen Hjärtat i Uppsala i samarbete med förlossningsavdelningen vid Akademiska sjukhuset. Projektet vände sig till förlossningsrädda kvinnor. Ett ytterligare projekt med kontinuitet för förlossningsrädda kvinnor har vi genomfört vid tre sjukhus i landet, där barnmorskan som ansvarat för samtalsstöd till den förlossningsrädda kvinnan även bistod henne i födandet, när så var möjligt. Att ha en känd barnmorska innebar att förlossningsrädslan försvann hos en del av kvinnorna, minskade hos majoriteten och gav överlag en bättre skattning av förlossningsvården och upplevelsen av förlossningen. Projekt om kontinuitet drivs ofta i storstadsregioner, men det är mindre vanligt i glesbygd. I samband med planerad omorganisation av förlossningsvården i Sollefteå gavs tillfälle att prova ett nytt arbetssätt genom att öka kontinuitet och erbjuda en sammanhållen vårdkedja. Projekten kommer att ge ny kunskap om vårdformens betydelse för förlossningens utfall samt kvinnors, partners och barnmorskors upplevelser.

Forskningshuvudman
Uppsala universitet

Samarbeten
Region Uppsala
Region Västernorrland
Region Jämtland-Härjedalen
Sofiahemmet Högskola
Mittuniversitetet
Lunds Universitet

Finansiering
Vetenskapsrådet
Sveriges kommuner och regioner (SKR)
Kampradstiftelsen

Ansvarig forskare/kontaktperson

Ingegerd Hildingsson

Sexuell hälsa och funktion vid infertilitet: en kvalitativ intervjustudie bland individer som genomgår assisterad befruktning

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är en förutsättning för god hälsa och välbefinnande. Studier tyder på att sexuell problematik som inkluderar lust, erektion och ejakulation är mer vanligt förekommande bland par som lider av ofrivillig barnlöshet än övrig population. Hälso- och sjukvården är en viktig aktör i arbetet med sexuella och reproduktiva rättigheter genom rådgivning, diagnostik och behandling. Infertilitet kan påverka sexualiteten negativt och fertilitetsbehandlingen i sig kan orsaka sexuell dysfunktion. Besvär som vaginal smärta eller erektionssvårigheter kan i sin tur ha en negativ påverkan på fertilitetsbehandlingen. Området är dock sparsamt studerat.

Det övergripande syftet med studien är att undersöka sexuell hälsa och funktion hos patienter som genomgår assisterad befruktning. I detalj kommer studien att analysera hur patienterna upplever sin sexuella hälsa, hur sexualitet påverkas av fertilitetsbehandlingen samt vilket utrymme som sexualitet får i kontakt med fertilitetskliniken och vilka aspekter som patienterna saknar i kontakt med sjukvården gällande sexualitet.

Detta är en kvalitativ intervjustudie där studiepopulationen är personer som genomgår assisterad befruktning vid Reproduktionscentrum, Akademiska Sjukhuset, Uppsala. Potentiella deltagare kommer att tillfrågas om inklusion till studien inför och under första infertilitetsbehandlingen. Individer som genomgår behandling samt motsvarande antal partners med olika infertilitetsdiagnoser att inkluderas i studien och intervjuas separat. Intervjuerna kommer att vara semistrukturerade på plats och kommer att följa en intervjuguide med egenkonstruerade frågor som är utformade för att uppnå studiens syfte. Intervjuerna kommer därefter att transkriberas och analyseras genom innehållsanalys. Studien kommer att öka kunskapen kring sexuell hälsa vid ofrivillig barnlöshet och ge vetenskapligt underlag för innehåll i stödinsatser riktade till patienter som drabbas av sexuella problem. Genom studiens resultat kommer man även att få ökad förståelse kring patienternas sexuella problematik, som oftast förbises i samband med infertilitetsbehandlingar och resultaten kan också bidra till kompetensutveckling av sjukvårdspersonal inom detta område för att bemöta patienternas behov.

Dating and fetal growth in IVF-pregnancies

Studies have shown differences in birth weight between children born after IVF and spontaneous pregnancies. In general, IVF is associated with an increased rate of low birth weight and premature deliveries. More recent studies have shown a higher incidence of low birthweight and small for gestational age in after fresh embryo transfer, while after frozen embryo transfer there is a higher incidence of large for gestational age. One prospective study will compare fetal growth after fresh and frozen embryo transfer to normal pregnancies using serial biometrical measurements. One registry study will compare the same groups in a larger material by several combined registries. The same database will be used in a third study to get a better understanding in the most proper way to date IVF-pregnancies, a question that is still unclear.

Collaborators

Örebro University

Funding

Uppsala-Örebro, FoU Region Uppsala, Swedish Society of Medicine

Responsible researcher/contact person

Eva Bergman, eva.bergman@kbh.uu.se
Mårten Ageheim, marten.ageheim@kbh.uu.se

Magnetisk resonanstomografi (MRT) och 3D-ultraljud för diagnos av fetala missbildningar

Ansvarig forskare/kontaktperson

Ajlana Mulic Lutvica, ajlana.lutvica@kbh.uu.se
Ove Axelsson, ove.axelsson@kbh.uu.se

Skillnader mellan graviditetsdateringsmetoder - korrelationer och konsekvenser

Ansvarig forskare/kontaktperson

Alkistis Skalkidou, alkistis.skalkidou@kbh.uu.se
Merit Kullinger, merit.kullinger@kbh.uu.se

UPPSAT

UPPSAT-studien är en populationsbaserad kohort som genomfördes mellan 2006 och 2007 vid Akademiska sjukhuset. Det primära syftet med studien var att undersöka mammans, pappans och spädbarnets välbefinnande efter födseln, och studien kan betraktas som grunden för BASIC-studien. Alla kvinnor som födde barn på sjukhuset kontaktades av deras barnmorska eller barnmorskeassistent efter förlossningen och blev tillfrågade om att delta. Information om deltagarna hämtades genom pappersenkäter som administrerades fem dagar, sex veckor och sex månader efter förlossningen. Undersökningarna omfattade uppgifter om socio-demografiska karakteristika, livsstil, amning, partnerstöd, stressfulla livshändelser samt depressioner. UPPSAT-deltagarnas barn följdes även upp i U-BIRTH-studien.

BASIC

Syftet med BASIC-studien är att berika och utöka vår kunskap om de patofysiologiska processer som ligger till grund för peripartum depression (PPD) och för att fastställa både epidemiologiska och biologiska prediktorer för sjukdomen för att förbättra tidig upptäckt. BASIC är en populationsbaserad kohort av kvinnor som följs från mitten av graviditeten upp till ett år efter födseln och har hittills inkluderat mer än 6500 graviditeter. Alla kvinnor i Uppsala som bokade tid för rutinmässig ultraljudsundersökning under graviditeten vecka 16–17 blev inbjudna att delta i denna studie från 2009 till 2018. Under graviditet och efter förlossningen följs kvinnor med webbaserade frågeformulär (depression, ångest och personlighetsbedömningsverktyg, tidiga stressfulla livshändelser, sömnstörningar, socioekonomiska faktorer). Relevant biologiskt material (blodprover, navelsträngsblodprover, navelsträngsprover, placentaprover, amniotiska och spinalvätskeprover och mikrobiota prov) lagras i en biobank. BASIC-deltagarnas barn följs upp i U-BIRTH-studien.

Informationen som samlas in i BASIC-studien används i flera projekt:

• för att studera associationen mellan HPA-axeln, immunsystemet och PPD
• för att undersöka genetiska faktorer av PPD
• för att förstå det komplexa samspelet mellan amning och PPD
• för att bedöma sambandet mellan personlighet, anknytning och PPD
• för att bedöma sambandet mellan förlossningskomplikationer och PPD
• för att undersöka om PPD är säsongsbetonat i Sverige, samt undersöka hur metabolomet och immunsystemet påverkas av årstider
• för att bedöma om det finns skillnader i kroppssammansättning och hjärtfrekvensvariationer mellan depressiva och icke-deprimerade kvinnor postpartum
• för att bedöma skillnader i placenta-genuttryck bland SSRI-användare, deprimerade och icke-deprimerade gravida kvinnor
• för att bedöma skillnader i kompositionen av mikrobiomet bland deprimerade och icke-deprimerade kvinnor under och efter graviditeten, samt bedöma den möjliga prediktiva rollen hos kompositionen av mikrobiomet i mitten av graviditeten för prematur förlossning och postpartumdepression
• för att identifiera den bästa prediktiva algoritmen baserad på maskininlärningsmetoder, med data som samlats in fram till förlossning för att bedöma risken för att utveckla postpartumdepression, för framtida tillämpning vid klinisk användning.

För mer information, besök vår hemsida (på svenska): https://www.basicstudie.se/

Samarbeten
Uppsala Biobank för gravida kvinnor

Finansiering

Vetenskapsrådet, Akademiska sjukhuset, Göran Gustafssons Stiftelse, Hjärnfonden, Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse, Stiftelsen Söderström Königska, Svenska läkaresällskapet, Brottsoffermyndigheten, P.O. Zetterlings Stiftelse, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE), Familjeplaneringsfonden, Fredrik och Ingrid Thurings Stiftelse, Födelsefonden, General Maternity Hospital Foundation, Gillbergska Stiftelsen, Märta och Nicke Nasvells Stiftelse, Professor Bror Gadelius minnesfond och Naeslunds stipendium.

Ansvarig forskare/kontaktperson

Alkistis Skalkidou, alkistis.skalkidou@kbh.uu.se

U-BIRTH

En uppföljningsstudie av UPPSAT (barn vid 6- och 11-års ålder) och BASIC (barn vid 18 månader, samt 6 år), med fokus på maternell psykisk hälsa och utveckling av barnet.

Syftet med U-BIRTH-studien är att ge en fördjupad förståelse för hur exponering för faktorer som peripartumdepression under foster- och spädbarnslivet, interagerar med psykosociala och genetiska faktorer vid utformningen av barns kliniska utvecklingsfenotyper.

Cirka 60% av BASIC och 30% av UPPSAT-mödrarna ingår i uppföljningen via webbaserade frågeformulär, vilket medför att vi förväntar oss att inkludera 2800 mamma-barn par från BASIC-studien och 800 par i UPPSAT-studien. Hittills har cirka 65% av dessa redan rekryterats. En epigenom-omfattande föreningsstudie (EWAS) bland barn med psyko-emotionella problem och kontroller genomförs. För mer informatin besök vår hemsida, https://www.ubirth.se

Samarbeten

FinnBrain-studien

Finansiering

Göran Gustafssons Stiftelse, Hjärnfonden och Sveriges läkarförbund

Ansvarig forskare/kontaktperson

Alkistis Skalkidou, alkistis.skalkidou@kbh.uu.se

BASIC child

En djupgående studie startad av Uppsala barn- och babylab, Psykologiska institutionen, som studerar barnutveckling i samband med moderns mentala hälsa under och efter graviditeten. Deltagare rekryteras från BASIC-studien och barnen följs upp med en rad psykologiska tester.

Finansiering

Uppsala barn- och babylab (Marianne and Marcus Wallenberg Foundation)

Ansvarig forskare/kontaktperson

Gustaf Gredebäck, gustaf.gredeback@psyk.uu.se

PACT

I PACT studeras de bakomliggande orsakerna till postpartumdepression och postpartumpsykos. Genom att undersöka kopplingar mellan genetik och miljö vill vi öka förståelsen av dessa tillstånd. Med ny och djupare kunskap kan förhoppningsvis nya och bättre behandlingsmetoder utvecklas, samt bättre metoder för att förutse vilka kvinnor som är i riskzonen för att utveckla postpartumdepression. PACT är en stor internationell studie. Hittills har mer än 11 000 kvinnor gått med i PACT studien i Australien, Kanada och USA. Snart kommer det också vara möjligt för kvinnor i Sverige att gå med i studien.

För mer information, besök vår hemsida: https://www.pactstudie.se/

Samarbeten

Postpartum Depression: Action Towards Causes and Treatment (PACT) Consortium (http://www.pactforthecure.com/)

Finansiering

ALF

Ansvarig forskare/kontaktperson

Alkistis Skalkidou, alkistis.skalkidou@kbh.uu.se

MOM2B

Att samla in data via mobiltelefoner och andra digitala enheter om hur personer beter sig i verkliga situationer kallas ibland för digital fenotypning. Den här typen av data ger potentiellt möjlighet både till att bättre upptäcka och bättre förstå psykiatriska tillstånd.
Detta projekt syftar till att förbättra upptäckandet av kvinnor som löper en förhöjd risk att drabbas av psykisk eller fysisk sjuklighet kring graviditet och förlossning. Genom annonsering kommer gravida kvinnor och nyblivna mödrar från hela Sverige rekryteras till projektet och följas upp till ett år efter förlossningen. Hittills har 6449 kvinnor registrerat sig.

Vi planerar att samla in data genom smartphone-applikationen MOM2B. Datainsamlingen beräknas starta under våren 2019. Efter samtycke kommer deltagare att kunna svara på självskattningsfrågor via appen (t.ex. angående depressiva symptom och välmående). Appen kommer också att samla in digitala beteendedata (t.ex. allmän mobilanvändning, geografiskt rörelsemönster och sociomedial aktivitet). All data som insamlas via appen överförs i krypterad form och lagras under pseudonym. Slutligen planerar vi att inhämta graviditets- och förlossningsrelaterad information från nationella hälsoregister (t.ex. angående för tidig födsel).

Projektet har potential att bidra till förebyggande insatser och tidigarelagd behandling mot perinatal ohälsa som depression och för tidig födsel. För mer information, besök vår hemsida https://mom2b.se.

Samarbeten

Institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet

Finansiering

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Ansvarig forskare/kontaktperson

Alkistis Skalkidou, alkistis.skalkidou@kbh.uu.se

3PAD: Physiological Predictors of Postpartum Anxiety and Depression

Syftet med 3PAD är att försöka förutsäga vilka kvinnor som har högre risk för förlossningsdepression, eller postpartumdepression (PPD), genom två så kallade neurofysiologiska mätningar. Genom att mäta hur ögats pupill rör sig (pupil dilation, PD) och hur fort hjärtat slår (heart rate variability, HRV) i vila och under koncentration beräknar vi hur kroppen reagerar på stress och avslappning, något som är viktigt för risken att utveckla symptom på ångest och depression. Första studien baseras på ett urval kvinnor från BASIC-studien som gjorde HRV-mätningar vid graviditetsvecka 38 samt besvarade enkäter 6 veckor efter förlossning.

Under hösten 2021 planerar vi också att starta en ny datainsamling där gravida kvinnor bjuds in till två besök under graviditeten där vi mäter PD och HRV, och deltagaren svarar på några enkäter. Första besöket planeras ungefär graviditetsvecka 14 - 19 och andra besöket planeras ungefär vecka 38. Dessutom planeras en telefonintervju ungefär 6 veckor efter förlossningen. Vi hoppas att resultaten från dessa studier kan bidra till en prediktionsmodell som kan hjälpa till att identifiera kvinnor med hög risk för förlossningsdepression och ångest.

Forskningshuvudman

Uppsala universitet

Samarbeten

Psykologiska Institutionen och Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet
University of Zurich, Schweiz

Finansiering

Projektmedel från Women’s Mental Health during the Reproductive Lifespan
https://uu.se/forskning/womher/

Ansvarig forskare/kontaktperson

Emma Fransson,
emma.fransson@kbh.uu.se

Allison Eriksson
allison.eriksson@kbh.uu.se

Delta i forskningsprojektet

Vestibulodyni, Kognitiv beteendeterapi, Acceptance Commitment Therapy, smärta, sexuell hälsa, gynekologi, internetbaserad behandling

Embla-studien är en randomiserad kontrollerad studie och har för syfte att utvärdera effekten av en internetbaserad intervention för kvinnor med vulvodyni under väntetiden för klinisk behandling. Projektet har huvudsakligen finansierats av Sjukvårdsregionala forskningsrådet Mellansverige och Centrum för klinisk forskning Västerås.

Patienter med diagnos vulvodyni har rekryterats från väntelistor till kvinnokliniker i Uppsala, Örebro, Falun och Gävle samt via social media. Representanter från alla inblandade sjukhus och olika professioner ingår i projektet (läkare, fysioterapeut, barnmorska, psykolog och hälsoekonom). Rekryteringen startade i 2015 och avslutades i 2020. Patienterna har randomiserats till antigen en 6-veckors behandling via internet eller väntelista till sedvanlig behandling. För att undersöka effekterna och kostnadseffektiviteten av interventionen samlades in sociodemografiska data samt information om smärta, smärtacceptans, depression, ångest, livskvalitet och vårdkonsumtion. Några deltagare till studien var även inbjudna att delta i en intervjustudie med syfte att beskriva kvinnors erfarenheter av internetbaserad behandling.

Vulvodyni kan innebära ett stort lidande for patienterna och behandlingen är ofta lång. Behandlingstillgängligheten kan variera beroende på lokala resurser. Efter internetbaserad behandling rapporterade deltagarna mindre smärta vid samlag samt en ökad smärtacceptans. Vidare var internetbaserad behandling uppskattad av deltagarna vad gäller behandlingens innehåll, stöd från eCoach och tillgänglighet. Tekniska svårigheter och behandlingens längs var barriärer till att gå genom behandlingen. Resultaten av dessa studier tyder på att internetbaserad behandling kan användas som ett komplement till sedvanlig klinisk behandling. En studie som undersöker kostnadseffektivitet av behandlingen pågår nu och kommer att ge en djupare förståelse av internetbehandling för vulvodyni.

Samarbeten

Region Örebro län, Landstinget Dalarna, Region Gävleborg, Centrum för Klinisk Forskning Västerås

Finansiering

Regional Research Council Mid Sweden and Centre for Clinical Research Västerås

Ansvarig forskare/kontaktperson

Alkistis Skalkidou, alkistis.skalkidou@kbh.uu.se

Andrea Hess Engström, andrea.hess.engström@kbh.uu.se