Förbättrar speciallärare elevernas kunskaper?

Beskrivning

År 2007 infördes en speciallärarutbildning i Sverige som tillägg till specialpedagogutbildningen, med motiven att skolans kunskap behövde stärkas inom bland annat ”effektiva metoder för att stimulera barns läs- och skrivförmåga” samt att skolan behöver ”tillgång till kompetens för att kunna ge ett individanpassat stöd till elever i behov av stöd i sin läs- och skrivutveckling” (Prop. 2006/07:1, s. 129). Detta projekt syftar till att undersöka utfallet av denna reform, samt vilka typer av skolor de nyutbildade speciallärarna arbetar på.

Tidigare forskning om svenska speciallärare har bland annat behandlat innehållet i deras arbete och samspelet mellan speciallärare och andra yrkesgrupper. Det saknas dock tidigare studier om de frågor som undersöks i detta projekt. Internationellt finns effektstudier i angränsande frågor, däribland jämförelse av skolresultat för elever med funktionsnedsättningar som deltar i helklassundervisning respektive undervisning i liten grupp, samt effekten av olika stödinsatser för elever med svårigheter i olika skolämnen. Vi har endast hittat en studie av effekten av tillgång till speciallärare, då baserat på data från Florida.

Detta projekt bidrar till kunskapsläget genom att i en svensk kontext undersöka utfallet av anställning av speciallärare genom två analytiska angreppssätt: 1) jämförelse av skillnader-i-förändringar (difference-in-differences) mellan skolor som har anställt en examinerad speciallärare eller inte, 2) jämförelse av utfall inom elever mellan skolämnena svenska och matematik (within-student between-subjects) beroende på om skolan har anställt en speciallärare med inriktning mot språk-, läs- och skrivutveckling eller matematikutveckling. En jämförelse av resultaten utifrån de två angreppssätten ger en indikation på resultatens stabilitet och trovärdighet.

Att införa en speciallärarutbildning medför stora kostnader och potentiellt betydande förändringar av hur specialpedagogiskt stöd i skolan organiseras, vilket innebär att det ur ett samhällsperspektiv är högst motiverat att utvärdera reformens effekter. Om speciallärare förbättrar skolresultaten, i linje med reformens intentioner, vore det ett samhälleligt mycket betydelsefullt utfall, i synnerhet om resultaten för lågpresterande elever förbättras, eftersom låga betyg och avsaknad av gymnasiebehörighet är starka riskfaktorer för hälsoproblem och arbetslöshet.