Kyrkohistoria och missionshistoria som forskningsämne
Hur har det kristna livet förändrats i mötet med omgivningen? Hur har samhällen förändrats genom möten med kristen tro? Kyrkohistoria och missionshistoria omfattar studiet av kristna kyrkor, samfund, grupper och personer från det första århundradet enligt vår tideräkning fram till idag. Inom forskningen analyseras förändringar i ett konkret historiskt sammanhang, där idéhistoriska, rättsliga, politiska, kulturella, religiösa, geografiska, kommunikativa, sociala och ekonomiska faktorer har betydelse. Kyrkohistoria och missionshistoria är alltså ett forskningsämne där kristet liv och kristen tro i bred mening analyseras i sin tids sammanhang.
Inriktningar
Kyrkohistoria
Den kyrkohistoriska forskningen är i Uppsala inriktad på Europa och Norden. Undersökningar kan handla om praktiker, lärosatser, organisationsformer, personer, gudstjänst- och fromhetsliv. Inom följande tre teman vilka kan sammanfattas som forskning om praktik, innovation och struktur återfinns även forskning som inkluderar historiografi, historiebruk, identitetsformering och personhistoria.
Kyrkans liv
Denna forskning är framförallt intresserad av mänskliga praktiker i församlingen med fokus på kontinuiteter av mer stadigvarande karaktär. Det kan här handla om läsande, bruk av bilder, materiella rum och miljöer, gudstjänst, liturgi, fromhetsliv, kroppens roll, praktikers innebörd och funktion. Pastoralhistoria och lärande i församlingen är forskningsområden som ingår i detta tema.
Nya former av gemenskap, fromhet och teologi
Denna forskning fokuserar på förändringar i form av kristet formerande av nya gemenskaper, fromhetsformer och ideal. Följande exempel kan nämnas: kvinnors aktörskap i kyrkan, lekfolket som kyrkans subjekt och mer allmänt: pietism, herrnhutism och väckelser.
Kyrkor och samhällsförändring
Inom detta tema återfinns kyrkohistoriska forskningsintressen av att studera både stabilitet, förändring och konflikt med analytiskt fokus på en epoks övergripande förutsättningar, som exempelvis tryckteknik, tidigmodern stat, organisationsformer, offentligheter, former för ledarskap, kommunikationsmöjligheter, ideologier, ekonomiska system, nationsbyggen.
Missionshistoria
Den missionshistoriska forskningen är inriktad på ett historiskt studium av kyrkor och kristna rörelser i Afrika, Asien, Amerika och Oceanien, men också på kopplingar mellan Europa och andra världsdelar. Atlantisk kyrko- och missionshistoria är en prioriterad inriktning, alltså relationer mellan Europa, Amerika och Västafrika och de historiska, teologiska, sociala och politiska faktorer som påverkat utbytet mellan dessa geografiska områden. En liknande forskningsinriktning är pacifisk kyrko- och missionshistoria, där Stilla havet fungerar som en förenande länk mellan Asien, Oceanien och Amerika, och i förlängningen andra världsdelar. Den kronologiska avgränsningen är bred: från 1500-tal till nutid. Den konfessionella bredden är också stor. Missionshistoria inriktar sig på kristna kyrkor och rörelser i vid mening och inkluderar även kristna nya religiösa rörelser.
Tidigmodern kyrko- och missionshistoria
Begreppet ”tidigmodern” används ofta för att beteckna perioden mellan cirka 1500 och 1750. Den kännetecknades bland annat av västerländsk kolonial expansion. Det finns många förenklade uppfattningar om kolonialmission. Ibland presenteras den som effektiv: missionärer lyckades krossa inhemska kulturer. Ibland hävdas det att missionen resulterade i en statisk “synkretism” under en tunn kristen fernissa. Genom geografiskt och kronologiskt väl avgränsade studier av mission och kyrkoutveckling vill vi bidra till att utmana dessa tolkningar.
Kristen mission i vid mening
Grupper som ofta benämns som nya religiösa rörelser tenderar att exkluderas från kyrko- och missionshistoriska studier. Det är En del av dessa, såsom mormonerna, är inte längre nya. Andra är framväxande, expanderande och i förändring eller minskar i betydelse. Det är viktigt att även dessa grupper blir föremål för historiska studier. Fokus ligger på världen utanför Europa, men rörelserna kan ibland utvecklas till internationella fenomen.