Kostvetenskap A: Näringslära
Kursplan, Grundnivå, 2HK013
Kursen är avvecklad.
- Kod
- 2HK013
- Utbildningsnivå
- Grundnivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Kostvetenskap G1N
- Betygsskala
- Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
- Fastställd av
- Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden, 24 januari 2007
- Ansvarig institution
- Institutionen för kostvetenskap
Allmänt
Kursen ingår i Dietistprogrammet 120 poäng/180 högskolepoäng, Kostvetarprogrammet 120 poäng/180 högskolepoäng, kan utgöra specialisering inom Lärarprogrammet 140-220 poäng/210-330 högskolepoäng och ingå i Samhällsvetarprogrammet (magisterprogram) 160 poäng eller Samhällsvetarprogrammet (kandidatprogram) 180 högskolepoäng. Kursen kan vara fristående kurs och utgör första kurs av ämnet kostvetenskap. Huvudområde Kostvetenskap. Kursen ges på heltid.
Behörighetskrav
Ma B, Sh A, Nk B
Mål
Efter genomgången kurs skall studenten:
– översiktligt kunna beskriva näringsämnenas kemiska uppbyggnad och deras omsättning människokroppen.
– förstå människokroppens grundläggande fysiologiska funktioner och redogöra för relevant anatomi
– redogöra för den friska människans energi- och näringsbehov i relation till kön, ålder och fysiologiskt tillstånd.
– redogöra för de energigivande näringsämnenas förekomst i livsmedel, digestion, metabolism och betydelse för människan.
– redogöra för vätskebalans samt vitaminers och mineralämnens förekomst i livsmedel, funktion i kroppen och betydelse för människan.
– översiktligt kunna beskriva samband mellan kost och hälsa och känna till näringsämnens inverkan på cellulära mekanismer och genuttryck (nutritionsgenomik).
– kunna beräkna och reflektera kring energiförbrukning vid olika nivåer av fysisk aktivitet
– kunna beräkna och analysera koster manuellt och med hjälp av näringsberäkningsprogram samt utföra en 3-dagars kostregistrering och presentera den muntligt och skriftligt efter vedertagen vetenskaplig princip.
– använda olika pedagogiska modeller (matcirkel, matpyramid och tallriksmodell) vid kostinformationsverksamhet.
– översiktligt redogöra för utvecklingen av våra kostvanor från stenålder till idag samt översiktligt beskriva olika gruppers val av livsmedel och måltider i förhållande kön, ålder, socioekonomi samt etnisk härkomst.
– diskutera och kritiskt reflektera kring näringsrelaterade frågor samt ha förutsättningar att följa forskning och utveckling inom området.
Innehåll
Kursen inleds med introduktion i allmän kemi och fysiologi med relevant anatomi för vidare studier i biokemi och näringslära. De olika näringsämnenas kemiska uppbyggnad, förekomst i såväl livsmedel som i människokroppen studeras. Vidare behandlas näringsämnenas funktion, digestion, absorption och metabolism. Livsmedels och måltiders näringsvärde beräknas och värderas. Energiomsättning i kroppen, energibehov och kroppens förmåga att utnyttja födans energi studeras. Svenska näringsrekommendationer och näringsbehov för olika grupper behandlas. Kursen belyser även kostsituationen nationellt och internationellt varvid kultur och socioekonomiska förhållanden studeras översiktligt.
Näringslära IV, 4 p/6 hp
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar, laborationer, seminarier, gruppövningar och enskilda uppgifter.
Examination
Muntliga och skriftliga individuella redovisningar, praktiska och teoretiska
prov samt rapporter. Inom ramen för kursen anordnas för varje prov två
examinationstillfällen. Efter terminen finns ett ytterligare
examinationstillfälle. Därefter finns möjlighet till examination vid påföljande
ordinarie examinationstillfälle.
Som betygsgrader används väl godkänd, godkänd och underkänd.
För godkänt betyg på kursen krävs att alla uppgifter bedömts som godkända, samt
att studenten aktivt deltagit i redovisningar och seminarier. För betyget väl
godkänd på kursen krävs att studenten visar prov på särskilt god förmåga att ur
olika perspektiv problematisera, analysera, se samband och kunna resonera för
sina ställningstaganden
Fördjupning i förhållande till examensfordringarna
Kursen är basnivå och är första kurs inom ämnet kostvetenskap
Övriga föreskrifter
Vid kursstarten skall betygsättande lärare alternativt läraren/lärarlaget efter samråd med de studerande fastställa vilken undervisning som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt skall läraren presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment skall genomföras. Vidare skall kriterier för olika betygsgrader anges.
Litteraturlista
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2019, version 2
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2019, version 1
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2018
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2017
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2016
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2014
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2013, version 2
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2013, version 1
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2013
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2012
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2010
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2009
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2007