Allmänt

Kursen ingår i Dietistprogrammet 120 poäng/180 högskolepoäng, Kostvetarprogrammet 120 poäng/180 högskolepoäng, kan utgöra specialisering inom Lärarprogrammet 140-220 poäng/210-330 högskolepoäng och ingå i Samhällsvetarprogrammet (magisterprogram) 160 poäng eller Samhällsvetarprogrammet (kandidatprogram) 180 högskolepoäng. Kursen kan vara fristående kurs och utgör första kurs av ämnet kostvetenskap. Huvudområde Kostvetenskap. Kursen ges på heltid.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A14/16)

Mål

Efter genomgången kurs skall studenten kunna:

• översiktligt beskriva näringsämnenas kemiska uppbyggnad och deras omsättning människokroppen
• förklara människokroppens grundläggande fysiologiska funktioner och redogöra för relevant anatomi
• redogöra för den friska människans energi- och näringsbehov i relation till kön, ålder och fysiologiskt tillstånd
• redogöra för de energigivande näringsämnenas förekomst i livsmedel, digestion, metabolism och betydelse för människan
• redogöra för vätskebalans samt vitaminers och mineralämnens förekomst i livsmedel, funktion i kroppen och betydelse för människan
• översiktligt beskriva samband mellan kost och hälsa och känna till näringsämnens inverkan på cellulära mekanismer och genuttryck (nutritionsgenomik)
• beräkna och reflektera kring energiförbrukning vid olika nivåer av fysisk aktivitet
• beräkna och analysera koster manuellt och med hjälp av näringsberäkningsprogram samt utföra en 3-dagars kostregistrering och presentera den muntligt och skriftligt efter vedertagen vetenskaplig princip
• använda olika pedagogiska modeller (t.ex. matcirkel, matpyramid och tallriksmodell) vid kostinformationsverksamhet
• översiktligt redogöra för utvecklingen av våra kostvanor från stenålder till idag samt översiktligt beskriva olika gruppers val av livsmedel och måltider i förhållande kön, ålder, socioekonomi samt etnisk härkomst
• visa förmåga att muntligt och skriftligt diskutera och kritiskt reflektera kring näringsrelaterade frågor samt ha förutsättningar att följa forskning och utveckling inom området
• söka, kritiskt granska och värdera ny fakta i relation till aktuella frågeställningar inom nutritionsområdet utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt

Innehåll

Kursen inleds med introduktion i allmän kemi och fysiologi med relevant anatomi för vidare studier i biokemi och näringslära. De olika näringsämnenas kemiska uppbyggnad, förekomst i såväl livsmedel som i människokroppen studeras. Vidare behandlas näringsämnenas funktion, digestion, absorption och metabolism. Livsmedels och måltiders näringsvärde beräknas och värderas. Energiomsättning i kroppen, energibehov och kroppens förmåga att utnyttja födans energi studeras. Svenska näringsrekommendationer och näringsbehov för olika grupper behandlas. Kursen belyser även kostsituationen nationellt och internationellt varvid kultur och socioekonomiska förhållanden studeras översiktligt.

Näringslära I, 4,5 hp

Näringslära II, 7,5 hp

Näringslära III, 7,5 hp

Näringslära IV, 6 hp

Näringslära V, 4,5 hp

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, laborationer, seminarier, gruppövningar och enskilda uppgifter.

Examination

Muntliga och skriftliga individuella redovisningar, praktiska och teoretiska prov samt rapporter.

Inom ramen för kursen anordnas för varje skriftlig examination en ordinarie tentamen och en omtentamen. Dessutom finns ett tillfälle för s.k. uppsamlingstentamen. Därefter finns möjlighet till examination vid påföljande ordinarie examinationstillfälle.

Som betygsgrader används väl godkänd, godkänd och underkänd.

För godkänt betyg på kursen krävs att alla uppgifter bedömts som godkända, samt

att studenten aktivt deltagit i redovisningar och seminarier. För betyget väl

godkänd på kursen krävs att studenten visar prov på särskilt god förmåga att ur

olika perspektiv problematisera, analysera, se samband och kunna resonera för

sina ställningstaganden

Övriga föreskrifter

Vid kursstarten skall betygsättande lärare alternativt läraren/lärarlaget efter samråd med de studerande fastställa vilken undervisning som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt skall läraren presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment skall genomföras. Vidare skall kriterier för olika betygsgrader anges.