Dokumentera den utsatta patientens skador
Det är viktigt att den utsatta patientens skador dokumenteras, inte minst eftersom dokumentationen kan komma att utgöra stödbevisning i en framtida rättsprocess. Hela kroppen behöver undersökas och alla skador beskrivas. Det krävs alltid ett samtycke från patienten för att genomföra undersökningen.
Dokumentationens innehåll
När hälso- och sjukvården tar hand om en patient är det primära uppdraget att ge vård och behandling. Vid misstanke om brott är det dock viktigt att ha i åtanke att dokumentationen i ett senare skede även kan komma att användas som underlag vid en rättsprocess.
Dokumentationen bör beskriva:
- typ av skada – till exempel blåmärke, rivmärke eller skärsår,
- skadans storlek, form och färg,
- lokalisation på kroppen – använd en kroppsmall.
Det är viktigt att journalanteckningarna är koncisa, håller sig till den aktuella händelsen och enbart avser medicinska iakttagelser och bedömningar. Tänk på att vara saklig och undvik värdeladdade ord.
Fotografering
Skadorna kan även fotograferas med digitalkamera i färg. Respektera patientens integritet och tänk på att inte klä av henne mer än nödvändigt. Använd en duk som bakgrund och för att drapera.
Börja bildserien med en bild på patientens identitet och dagens datum samt klockslag. Applicera ett måttband intill skadan för att visa storlek. Kom ihåg att både ta en översiktlig bild så att det syns tydligt var på kroppen skadan sitter samt närbilder på själva skadan. Ange höger/vänster och vilken kroppsdel det rör sig om.
Spårsäkring efter sexuellt övergrepp
Här hittar du guide för spårsäkring och annat stödmaterial för dig som arbetar inom hälso- och sjukvården.
Underlag till rättsintyg
Ny dokumentation kan behöva göras senare eftersom blåmärken framträder tydligare efter någon till några dagar.
Vid spårsäkring av besudlingar, till exempel blod och/eller saliv kan topsprov för DNA-analys tas med bomullspinne fuktad med NaCl-lösning. Ange lokalisation.
Rättsintyg
Dokumentationen kan komma att fungera som ett underlag för det medicinska utlåtandet, rättsintyg, som polis eller åklagare kan begära ut av hälso- och sjukvården i samband med brottsutredning eller rättegång.
Rättsintyget är ofta ett viktigt underlag för att bedöma om ett brott har begåtts eller inte. En grundregel är att den som intyget avser ska lämna sitt samtycke till både läkarundersökningen och till att ett rättsintyg utfärdas.
Alla legitimerade läkare som arbetar inom den offentligt bedrivna sjukvården är skyldiga att göra kroppsundersökningar och skriva rättsintyg på begäran av polis och åklagare. Om händelsen redan är polisanmäld utför en rättsläkare skadedokumentationen.
Om rättsintyg på Rättsmedicinalverkets webbplats
Spårsäkring efter sexuellt övergrepp
Se sidan Omhändertagande och spårsäkring efter sexuellt övergrepp
Kan utfärdas utan samtycke i vissa fall
I november 2021 höjdes minimistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning till fängelse i ett år. Höjningen medförde att rättsintyg kan utfärdas utan samtycke från målsäganden. Detta följer av 5 § andra stycket 1 lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott som anger att ett rättsintyg får utfärdas utan målsägandens samtycke vid misstanke om brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år.
Lag om rättsintyg
Lag (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott anger att rättsintyg i huvudsak ska skrivas av läkare på rättsmedicinska avdelningen vid Rättsmedicinalverket. Dock kan rättsintyg inhämtas från annan läkare om det finns särskilda skäl. I lagen definieras rättsintyg som ett skriftligt medicinskt utlåtande som ska användas i en brottsutredning.
Sveriges riksdags webbsida med lag (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott