Vad händer med skolan när barnkonventionen blir lag? (JURED)
Foto: Pixabay
Det här projektet undersöker vad som händer när barnkonventionen iscensätts på olika nivåer i det svenska skolväsendet, utifrån ett övergripande intresse av att bidra med kunskap om relationen mellan juridifiering och utbildning.
Grundinformation
- Period: 2022-01-01 – 2025-12-31
- Finansiär: Riksbankens jubileumsfond
Beskrivning
Vad händer med skolan när barnkonventionen blir lag? Det är den övergripande fråga som ställs i projektet JURED (Juridification and Education), som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond (2022-) och som engagerar forskare från pedagogik och juridik.
Projektet tar sin utgångspunkt i att de rättsliga regleringarna av den svenska skolan har förändrats markant under det senaste decenniet, och att vi vet alldeles för lite om hur dessa förändringar kommer till uttryck i olika sammanhang, och framför allt vilka konsekvenser de leder till.
För att kunna studera den förändrade juridiska styrningen används inkorporeringen av FN:s konvention om barnets rättigheter (ofta kallad barnkonventionen) som empiriskt exempel. Konventionen är ett mycket aktuellt exempel då den från och med den 1 januari 2020 har blivit nationell lag. Beslutet har föregåtts av en remissrunda där svaren från olika organisationer återspeglar skilda uppfattningar. Medan en del välkomnar beslutet och betonar vikten av att barns rättigheter ges större juridisk tyngd, så varnar andra för bristande förutsägbarhet och att många fall nu kommer behöva lösas i domstol. Vad som faktiskt kommer att hända är en öppen fråga.
Det som däremot är uppenbart är att beslutet, för den svenska skolan innebär ytterligare ett steg av juridifiering där den juridiska inramningen av skolan, särskilt under det senaste decenniet, redan har varit föremål för stora förändringar. Med inkorporeringen sätts frågan om barns rättigheter tydligt i fokus, och därmed också frågan om lärarrollen då lärare är den yrkesgrupp som ytterst ska tillgodose att barn får en god utbildning där deras rättigheter blir tillgodosedda. Men vad innebär det att verka för barns rättigheter? Hur ska lärare exempelvis agera i situationer där olika rättigheter hamnar i konflikt med varandra?
Syftet med projektet är att bidra med kunskap om vad som händer när barnkonventionen iscensätts på olika nivåer i det svenska skolväsendet. Den teoretiska ramen utvecklas från ett läroplansteoretiskt perspektiv, där olika sätt som konventionen om barnets rättigheter iscensätts på analyseras i relation till olika dimensioner av juridifiering samt med ett intresse för de möjligheter och utmaningar som kan följa för utbildning. En central utgångspunkt är att det som projektet teoretiskt benämner som juridifiering ’görs’, det vill säga det är inte något som sker av sig själv utan skapas, upprätthålls och förändras av handlande människor.
Två delstudier genomförs, en med fokus på nationell nivå (fyra myndigheter) och en på lokal nivå (tre kommuner och två grundskolor i varje). Nationella och lokala texter analyseras och intervjuer genomförs med nyckelpersoner inom myndigheterna samt med lärare, rektorer och skolchefer.
Projektgrupp
Projektet leds av Andreas Bergh, professor i pedagogik (Uppsala universitet och Örebro universitet). Vidare medverkar Emma Arneback, docent i pedagogik (Göteborgs universitet), Lotta Lerwall, professor i förvaltningsrätt (Uppsala universitet), Mattias Nylund, docent i pedagogik (Göteborgs universitet) och Tomas Englund, seniorprofessor i pedagogik (Örebro universitet).
Till projektet relateras även referenspersonerna Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt (Stockholms universitet) och Mark Murphy, Fil Dr och Reader in Educational leadership & Policy (Glasgow University).
Forskningsmiljöer och nätverk
Forskningsmiljön Studies in Educational Policy and Educational Philosophy (STEP), Uppsala universitet i samarbete med:
Publikationer
Artiklar
Bergh, Andreas & Forsberg, Eva (2013). Differentiation of education through juridification. Journal of Curriculum Studies, DOI: 10.1080/00220272.2023.2261991 [Publicerad online 23 sep 2023].
Antologibidrag
Lerwall, Lotta (kommande). Barnkonventionen och skollagen. I Anna-Sara Lind, Rebecca Thorburn Stern & Inger Österdahl (red), Folkrätten i svensk rätt. Lund: Studentlitteratur.
Konferenspresentationer
Bergh, Andreas (2022). Differentiation through Juridification? Opportunities and challenges for education. Keynote-föreläsning på konferensen: Differentiation renaissance: revisiting a powerful and multilayered concept of education, Uppsala juni 2022.
Bergh, Andreas; Lerwall, Lotta & Arneback, Emma (2023). From 64 sections to 900 in the Education Act – on juridification of Swedish education. Konferenspresentation ECER i Glasgow, augusti 2023.
Arneback, Emma; Bergh, Andreas; Lerwall, Lotta & Englund, Tomas (2023). Enacting the Convention on the rights of the child – in times of juridification. Konferenspresentation ECER i Glasgow, augusti 2023.
Bergh, Andreas; Arneback, Emma & Lerwall, Lotta (2023). Vad händer med skolan när barnkonventionen blir lag? Konferenspresentation Institutet för utbildningsrätt, på temat Barnet i skolan – om rättigheter, aktörskap och tillgänglighet, Uppsala november 2023.
Urval - tidigare publikationer
Arneback, Emma & Quennerstedt, Ann (2016). Locations of Racism in Education. A speech act analysis of a policy chain. Journal of Education Policy, 6(31), 773-788.
Bergh, Andreas & Arneback, Emma (2016). Hur villkorar juridifieringen lärarprofessionens arbete med skolans kunskaper och värden? Utbildning & Demokrati 25(1), 11–31.
Bergh, Andreas & Rosén, Maria (2019). De villkorade utbildningskvaliteterna. I Carl Cederberg, red: Yrkesmänniskan i den kapitaliserade välfärden. 157–178. Södertörn: Södertörn Studies in Practical Knowledge, 9.
Bergh, Andreas (2015). Local quality work in an age of accountability – between autonomy and control. Journal of Education Policy 30(4), 590–607.
Bergh, Andreas & Arneback, Emma (2019). Juridification of Swedish education - changing conditions for teachers’ professional work. I Johannes Lunneblad, red: Policing Schools: School Violence and the Juridification of Youth. 53–70. London: Springer.
Englund, Tomas, red. (2011). Utbildning som medborgerlig rättighet. Föräldrarätt eller barns rätt eller…? Göteborg: Daidalos.
Englund, Tomas; Quennerstedt, Ann & Wahlström, Ninni (2009). Education as a human and a citizenship right - Parents' rights, children's rights, or...?: The necessity of historical contextualization. Journal of Human Rights, 8(2), 133–138.
Lerwall, Lotta (2013) Skolan och världen – ”same, same but different…”?, I: Allmänt och enskilt. Festskrift till Lena Marcusson, Bull, Lundin, Rynning (red.) Iustus, 199–217.
Lerwall, Lotta (2020) Vad har du i skåpet lilla vän? Gränser för skolans kontroll av elevskåp, I: Vänbok till Sverker Scheutz Om rätt och att undervisa rätt, Eklund, Lerwall, Lind (red.), Iustus, 439–455.
Hakalehto, Suvianna, Lerwall, Lotta, Mäntylä, Niina (2021). Disciplinary measures in school – Finland and Sweden, Nordisk socialrättslig tidskrift 2021 nr 27-28, 85–117.
Lerwall, Lotta (2021). Mänskliga rättigheter i skolan I: Mänskliga rättigheter i det lokala Sverige, Lind, Anna-Sara & Lundin, Olle (red.), Studentlitteratur, 249–271.
Lerwall, Lotta (2023). Vem bevakar den enskildes rätt och rättssäkerhet? Några tankar om ordinär och extraordinär tillsyn, I: Festskrift till Elisabeth Rynning, Dahlin, Lind, Slokenberga (red.), 239–250.
Rosén, Maria & Arneback, Emma (2021). Living the Paradox of Risk: An Approach for Teachers in Democratically Challenging Situations in Education. Philosophical Inquiry in Education, 28(1), 1–11.
Rosén, Maria, Arneback, Emma & Bergh, Andreas (2021). A conceptual framework for understanding juridification of and in education. Journal of Education Policy, 36(6), 822–842.