"Vuxna professionella måste ha barnperspektivet"

När bör vårdpersonalen göra en anmälan till socialtjänsten om misstankar om att ett barn far illa?

– Så fort man börjar tänka att man kanske borde göra en anmälan och känner sig tveksam – då ska man anmäla. Det är viktigt att lita på sin egen tysta kunskap och magkänslan och agera utifrån det. Sedan finns det också ett antal tecken och symtom som kan tyda på att ett barn far illa. I de fallen handlar det inte om känslan utan om ett beslut utifrån fakta.

– Tankearbetet därefter handlar ofta om att man vill hitta olika former av undanflykter för att slippa göra en anmälan. Det kan bero på en rädsla för att göra fel eller en rädsla för att riskera kontakten med föräldern.

Förutom att det är ett lagkrav, varför är det så viktigt att göra en anmälan i de här fallen?

– En anmälan till socialtjänsten är den enda chansen att något ska förändras i barnets livsbetingelser. Det kan leda till att familjen får hjälp, att våldet upphör och att föräldrarna får verktyg att bli bättre föräldrar. Att barnet omhändertas är väldigt ovanligt och i de fall det händer är de allra flesta tillbaka igen efter fyra månader.

– Som vuxna professionella måste vi alltid ha barnperspektivet. Den som inte anmäler trots att misstanken finns tänker ofta mer på sig själv eller på föräldrarna än på barnet. Vill man att barnet ska få det bättre så måste man lita på att den myndighet som har till uppgift att åstadkomma det kommer att utföra sitt uppdrag.

Bristande återkoppling från socialtjänsten är något som ofta framförs som ett problem. Vad har man rätt att få veta?

– Det man som regel kan ställa krav på att få veta är vem som tagit emot anmälan och om de har öppnat en utredning eller inte. Som vårdpersonal har du också som regel rätt att få veta sådant som är nödvändigt för att barnet ska få den vård det behöver. Det kan till exempel handla om var barnet befinner sig så att det är möjligt att kalla barnet.

Finns det några praktiska råd du kan ge den som ska göra en anmälan till socialtjänsten?

– Gå och prata med din chef så att han eller hon kan stötta dig i att göra anmälan. Var fler som skriver under om det är möjligt. Men glöm inte att det är ett personligt ansvar att anmäla i sin yrkesroll och det ansvaret kan aldrig läggas över på någon annan. Att anonyma anmälningar inte tillåts handlar om att socialtjänsten alltid ska ha möjlighet att få mer information. Det skulle inte heller vara rättssäkert. Att göra den här formen av anmälningar är något som ingår i tjänsteutövningen och det ansvaret måste vi kunna ta.

– Alla verksamheter ska också ha utarbetat en verkligt handfast rutin där det framgår hur man anmäler och var man hittar dokumentet. Allting sådant måste vara helt klart när det blir aktuellt en fredag förmiddag.