”Alla ska kunna ha en säker kontakt med vården”
Åsa Witkowski, tidigare enhetschef på Nationellt centrum för kvinnofrid.
%20%C3%85sa%20Witkowski%203927.jpg)
Hur har utvecklingen sett ut de senaste åren när det gäller skyddade personuppgifter?
– Fler personer har fått skyddade personuppgifter. En majoritet av dessa är kvinnor och en vanlig orsak till att man ansökt om skyddad folkbokföring är att man utsatts för hot av en tidigare partner. Ökningen innebär att kontakterna blir fler mellan patienter som har skyddade uppgifter och vårdpersonal. Det skapar en ökad medvetenhet och alla regioner jobbar aktivt med att förbättra sina rutiner. Alla ska kunna ha en säker kontakt med vården och vårdpersonalen har en skyldighet att jobba med journalföringen på ett patientsäkert sätt.
Vad görs för tillfället inom regionerna i denna fråga?
– Man behöver vidta olika åtgärder beroende på vilken risk som finns med besöket i vården. I vissa fall används exempelvis reservpersonnummer. Det kan ibland vara nödvändigt, men det finns också andra sätt att säkerställa att åtkomsten är skyddad. För att vårdpersonal ska kunna göra den bedömningen och förmedla det till patienten krävs kunskap.
– Den interna sekretessen fungerar bra och det är tydligt signalerat i den elektroniska journalen när en person har skyddade personuppgifter. Det man behöver säkerställa är att överlämningar sker mellan olika enheter så att vårdkontakten blir så smidig som möjligt för patienten.
Vad är viktigt för vårdpersonal att ha i åtanke när de ska hantera en patient med skyddade personuppgifter?
– En viktig aspekt i detta är att diskutera med patienten och besluta saker i samråd, exempelvis hur kontakten ska vara fortsättningsvis, om det fungerar med brev eller om det finns andra kontaktvägar som känns trygga. Man kan också fråga patienten vad som är skyddsvärt. Namn, personnummer och adress får inte förekomma i journalen om patienten har skyddad folkbokföring.
– Det kan också vara svårt för patienten att veta hur aktiv den själv ska vara. Både patienten och vårdpersonal måste utnyttja de kontaktytor och informationstillfällen som redan existerar. Stäm gärna av och fråga om patienten är medveten om att hen inte kallas automatiskt till exempelvis mammografiscreening eller för vaccination och att det ibland åligger patienten att ta kontakt eller komma på drop-in. Sådan information kan patienten också själv ta del av via 1177.se.
Vilket stöd finns tillgängligt för vårdpersonalen?
– Utbildningar erbjuds regelbundet, men att ha rutiner och beredskap är något som varje region måste arbeta med. Det gäller att planera väl och vara förberedd. De rutiner som inte används dagligen är svårare ha färskt i minnet, men just därför är det viktigt att de finns på plats som stöd. Även om det finns en regionövergripande rutin behöver den brytas ner i lokala rutiner för både slutenvården och öppenvården.
– Sedan ska det även finnas någon att rådfråga. Mer seniora kollegor eller en chef är ofta en bra början, men man kan också samråda med regionjuristen eller chefsläkare om det krävs.
Vilka utmaningar och behov kvarstår när det gäller personer med skyddade personuppgifter?
– Det finns utmaningar i arbetet, särskilt kopplat till hur digitaliserad vården är och att det ofta är flera aktörer inblandade, såsom regionerna, Inera och E-hälsomyndigheten. Stödet av digitala system måste förbättras och det måste finnas fungerade rutiner mellan verksamheter när det gäller exempelvis läkemedelsförskrivning och sjukskrivning.
– En patient med skyddade personuppgifter kan komma in när som helst under veckan eller dygnet. Det kräver en bred medvetenhet och de befintliga rutinerna testas, ses över och även förbättras.