”Bostadsmarknaden bygger på ett orättvist system”

Brett Christophers, professor i kulturgeografi

Brett Christophers är managementkonsulten som bytte spår och började kritisera kapitalismen i sin akademiska forskning. Nu forskar han om bostadsmarknadens ojämlikhet på IBF.

Hur påverkar vårt finansiella system hur vi formar våra städer och boendemiljön där? Och hur producerar det ekonomiska systemet ojämlikhet? Det undersöker Brett Christophers, professor i kulturgeografi på IBF, i sin forskning.

Och han har egen praktisk erfarenhet. Mellan sin master och sin doktorsavhandling jobbade han en period som managementkonsult inom Londons finansvärld där han fick en genuin inblick i hur finansvärlden fungerar. Men att hjälpa rika klienter att bli ännu rikare var inte riktigt hans grej.
– Jag började i stället ställa en annan sorts frågor om det finansiella systemet. Alltså, inte fokusera på hur man genererar mer vinst utan hur det finansiella systemet påverkar hushållen och specifikt hur det formar de städer vi bor och jobbar i, säger Brett Christophers.
Han menar att kapitalismen utger sig för att vara rättvist system – det vill säga utifrån tanken att alla kan uppnå välstånd genom hårt arbete – men att den i stället är ett system som producerar ojämlikhet. Tanken är att genom kapitalismens egna argument visa att de inte stämmer.
– Det bästa exemplet på det är bostadsmarknaden, där om du lyckas eller inte i dag hänger ihop med tur eller att du har ekonomiska resurser som andra inte har – inte att du har jobbat hårt. Det är i grunden ett orättvist system.

Brett Christophers fokus ligger just på städerna eftersom det är där den bostadsmässiga ojämlikheten tenderar att koncentreras och förstärkas, och ta sig uttryck i ytterligheter som gentrifiering å ena sidan och hemlöshet å andra sidan.
– Under 1900-talet har den generella trenden i västvärlden varit att ägande av sin bostad har ökat och också är något som har uppmuntrats kraftigt av alla politiska krafter från höger till vänster. I länder som Sverige finns den största delen av hushållens förmögenheter i bostäder. Men det här är ojämnt fördelat över befolkningen och dessa ojämlikheter blir bara mer och mer uppenbara, säger han.
Men är en bostad som vilken vara som helst? Både ja och nej, menar Brett Christophers. Den kan ju de facto köpas och säljas som andra varor, men samtidigt är den mycket dyrare än allt annat man köper och köpprocessen ser också helt annorlunda ut eftersom de flesta måste ta stora lån, till exempel.
– Vi kan leva utan en ny mobiltelefon, men alla behöver ha en bostad och därför borde den inte behandlas som vilken vara som helst, säger Brett Christophers.

Det finns många likheter mellan de europeiska ländernas bostadsmarknader. Den främsta likheten är att det allmänt har blivit svårt att ha råd med en bostad, oavsett om du köper eller hyr. Det som skiljer Sverige från exempelvis USA och Brett Christophers hemland England, är Sveriges reglerade hyresmarknad med hyror som förhandlas enligt ett regelsystem och där man får stå i kö för en bostad. I USA och England baseras hyressättningen på hur mycket hyresgästen är villig att betala.
– Många av de länder som har en fri hyresmarknad i dag, brukade ha striktare system som sedan har tagits bort, säger Brett Christophers och fortsätter:
– Jag anser att staten behöver vara mer involverad. I dag äger det offentliga färre bostäder än tidigare på grund av utförsäljningar och i de fastigheter de fortfarande äger har de inte samma möjligheter som tidigare att ta ut lägre hyra än de privata hyresvärdarna. Det är en stor del av problemet.

Med sin forskning vill Brett Christophers inte enbart nå akademin utan kanske främst den breda, nyfikna allmänheten. Han har givit ut böcker som blivit omskrivna utanför den akademiska världen, men att skriva för två olika målgrupper samtidigt är något av en utmaning.
– Att skriva för en bredare allmänhet är svårt eftersom man måste vara tydlig och inte gömma sig bakom en akademisk jargong, utan att översimplifiera. Men det är den utmaningen jag tycker är roligast.