"Inkomstskillnader och boendesegregation har ökat i Sverige de senaste decennierna"

Gabriella Kindström, doktorand i nationalekonomi

Boendesegregationen är stor i Sveriges urbana områden. Men vad beror det på och vilka lösningar är möjliga? Det är fokus för doktoranden Gabriella Kindströms avhandling, som hon just nu arbetar med.

Bostaden är en av de mest centrala delarna i människors liv – samtidigt är bostäder både en bristvara och föremål för ojämn fördelning. Detta ständigt heta och samhällsaktuella ämne, vem som bor var och varför, intresserar också doktoranden Gabriella Kindström som fastande för ämnet redan i sin masteruppsats i nationalekonomi. Nu bygger hon vidare på det i sin avhandling vid IBF.
– Jag tittar bland annat på hur representationen av inkomstgrupper förändras över tid i olika bostadshus och kopplar det till flyttkedjor, säger Gabriella Kindström.

Tre projekt utgör tillsammans basen för hennes avhandling. Det ena, som hon driver tillsammans med sin handledare, handlar om bostadsutbud, bostadsojämlikhet och nybyggnation, och hur nybyggnation påverkar fördelningen av bostäder baserat på inkomst. Det vill säga: Vilka, i termer av inkomst, som flyttar till nybyggda bostäder och hur representationen av olika inkomstgrupper i ett bostadshus förändras över tid.
– Inkomstskillnader och boendesegregation har ökat i Sverige de senaste decennierna. Samtidigt har det skett en uppgång i huspriser och en ökad konkurrens om hyresrätter, vilket främst drabbar låginkomsttagare, säger Gabriella Kindström.

Gabriella Kindström och hennes handledare Che-Yuan Liang, lektor i nationalekonomi vid IBF, undersöker även om nybyggnation påverkar boendesegregationen och i så fall hur. Och de kan preliminärt se en indikation på en gentrifieringsprocess. Bland dem som flyttar in i områden med stor andel nybyggnation finns en överrepresentation av höginkomsttagare. Samtidigt tenderar andelen låginkomsttagare att minska när nybyggnationen ökar i ett område.
– Men tittar man på flyttkedjan så ser man redan i nästa steg att andelen höginkomsttagare och låginkomsttagare är lika. Så även om nybyggnationen inte är direkt tillgänglig för individer med låga inkomster så kommer äldre bostäder dem till del på grund av de vakanser som uppstår.

I det tredje projektet, som är hennes eget, undersöker hon hur bostadsområden påverkas av skolstängningar och skolöppningar. Vem flyttar när en skola stänger och vilka blir kvar?
– Det visar hur viktig skolan är för vilket område man bor i, säger Gabriella Kindström.

Vilka problem vill du belysa med din forskning?
– Boendekostnaderna har ökat mycket och en stor andel av människors utgifter består av just bostaden. Samtidigt har boendesegregationen ökat. Det är högst aktuellt just nu, inte bara konsekvenserna av det utan även vad som driver den utvecklingen.
– Vi behöver fortsätta studera vad det finns för olika faktorer som påverkar hur människor flyttar. Det finns så otroligt mycket i data kring detta.

Själva forskningen bedriver Gabriella Kindström till stor del genom att analysera data i IBF.s databas GeoSweden som innehåller data om bostäder, befolkning och flyttmönster över 25 års tid. Hon är också knuten till Urban Lab som är ett forskningsinitiativ mellan IBF och nationalekonomiska institutionen, och där Uppsala kommun är en av de stora finansiärerna. Gabriella Kindström:
– Det samarbetet är väldigt värdefullt för att få feedback av dem som faktiskt jobbar med detta ute i samhället och att få den praktiska kunskapen i hur saker fungerar där.