"Segregation är en central samhällsfråga som berör alla"

Roger Andersson, professor emeritus i kulturgeografi

Var och hur människor bor – och varför – är en central och ständigt aktuell samhällsfråga. IBF:s tidigare professor i kulturgeografi Roger Andersson har ägnat 30 år åt att undersöka boendesegregationen och den geografiska åtskillnaden mellan olika grupper i samhället.

– Jag har länge tyckt att segregation är en central samhällsfråga som berör alla. Intresset inom både politiken och mediebevakningen har växt i omfattning, vilket speglar frågans ökade betydelse. Inte bara vad som är orsak till vad, utan också hur det påverkar uppväxtvillkor, utbildningssystemet, arbetsmarknaden och trygghetsfrågorna.

Det säger Roger Andersson, professor emeritus i kulturgeografi vid IBF, som länge har studerat bostadssegregationen i Sverige. Bostadssegregation definierar han som en geografisk åtskillnad mellan olika grupper i samhället. Skillnaden kan grunda sig i flera olika faktorer, men några av de vanligaste faktorerna som forskarna studerar är inkomster, ålder och etnicitet. Segregation kan uppstå i alla mänskliga samhällen. Men hur segregation skapas och återskapas är ingen lätt nöt att knäcka. Hur ser in- och utflyttningsmönster ut, och vilka blir konsekvenserna av det? Vad räknas som ett bostadsområde? Vem lever åtskild från vem? Här samverkar aspekter som planering och bostadskostnader, de boendes socioekonomiska status, ursprung och ålder på olika sätt.

– Vi har i vår forskning tittat på många aspekter: orsaker, mönster, konsekvenser och politiken kring segregation. Frågan har stor sprängkraft eftersom det rör människors levnadsvillkor och vilken betydelse till exempel fattigdom får när den koncentreras geografiskt, säger Roger Andersson.

Hur mäter man åtskillnad? Utgångspunkten är en kategorisering av både befolkning och geografi, det senare baserat antingen på koordinater eller en distriktsindelning. Kategoriseringen av geografin används tillsammans med IBF:s rikstäckande befolknings- och bostadsdatabas med årsvis information om alla som bor i Sverige, och uppgifter om till exempel familjetyp, utbildning och inkomster.

– Med hjälp av databasen kan vi se hur många som är kvar i ett område efter några år och vart de som flyttat tagit vägen. Då får vi en bättre förståelse för den pågående geografiska sorteringen av hushåll över en stads bostadsområden och för hur samhället förändras och kan studera effekter över tid. All data är naturligtvis avidentifierad, säger Roger Andersson.

Tack vare sitt detaljerade underlag har svensk forskning inom bostadssegregation rönt stort intresse även utanför Sveriges gränser. Därför har IBF haft flera samarbeten med forskare i bland annat övriga Norden, Nederländerna, Storbritannien och USA.

Finns det likheter mellan segregationen i Sverige och andra länder?
– De underliggande drivkrafterna bakom är rätt lika. Vi vet till exempel att ekonomiska resurser är avgörande för vem som bor var och att möjligheten att välja bostadsområde begränsas av olika typer av diskriminering. Vi vet också att det i Sverige har varit vanligare med multinationella bostadsområden, medan det i många andra länder har varit vanligare med etniskt homogena områden.

Roger Andersson har gått i pension, men har fortsatt att forska aktivt. Han har ansvarat för den svenska delen av ett EU-projekt om yngres boende, arbete och utbildning, där 16 städer i Europa ingått. Den svenska studien, som fokuserade på Borlänge, har avslutats.

– I flera europeiska länder slog finanskrisen 2008 undan benen för en hel generation. Det är i dag stor skillnad i livsvillkor mellan yngre och äldre, så vi tittar på hur finanskrisen påverkade ojämlikhetsmönster. Covid-19-krisen har ytterligare ökat behovet av att fokusera på yngres livsvillkor, säger Roger Andersson.

I framtiden hoppas han på studier som pågår över längre tidsrymder och som kan ge svar på vilken betydelse bostadsområdet har för hur det går för människor i livet. Han hoppas också att samhället börjar se på segregation med mer realistiska ögon.

– Ofta uppfattar man segregation som något som finns på en specifik plats, till exempel utsatta förorter. Därför fokuserar politikerna på de områdena, vilket dels kan stigmatisera invånarna, dels kan dölja grundorsaker till det segregerade boendet. Utsatta områden är bara en sida av segregationen, på den andra finns de välbärgade områdena och alla andra bostadsområden.

TEXT: Anna Hedlund