”Jag vill att min forskning ska bidra till en jämlik värld”

Kristina Boréus, professor i statskunskap

Hur kan gräsrotsrörelser bidra till urbana områdens klimatomställning? Och hur ser den politiska retoriken kring klimatomställningen ut bland högerextrema partier i Europa? Kristina Boréus på IBF tar sig just nu an dessa teman i två projekt.

Det är i språket och i retoriken som idéer får liv. Och ojämlikhet kan ta sig många uttryck. Det vet Kristina Boréus, professor i statskunskap på IBF. Hon har länge riktat in sin forskning på teman som ojämlikhet på arbetsplatsen och politiska partiers retorik kring flyktingar. Men på senare år har hon riktat in sin forskning mot klimatomställningen.
– Som så många andra greps jag av klimatångest för ett antal år sedan när jag fattade att det här är på riktigt och är oåterkalleligt och att det finns saker mänskligheten måste göra som den inte gör. Så vad kan då jag göra? Och då väljer jag att forska eftersom det är det jag kan bäst, säger Kristina Boréus.
Hon jobbar just nu med två klimatrelaterade projekt, varav det ena fokuserar på omställningen i städer.
– Det är viktigt att ta reda på hur vi ska få till omställningen i städer eftersom en så stor andel av befolkningen bor i där och många städer dessutom riskerar att drabbas hårt, exempelvis vid klimatrelaterade översvämningar, säger hon.

Det nystartade projektet om städer handlar specifikt om gräsrotsrörelser och hur de kan påverka utvecklingen lokalt i urbana miljöer. Fokus ligger bland annat på transportlösningar, energianvändning i städer och hur man kan bygga ut möjligheten till återbruk för minskad nyproduktion och konsumtion.
– I detta projekt har vi varit i Berlin och Göteborg och forskat på sådana rörelser och vad som befrämjar dem och vad som hindrar dem att skala upp sina verksamheter. Än har vi inte hunnit så långt, men tidigare forskning visar att om gräsrotsrörelser ska kunna etablera sig och skala upp, krävs bra relationer med olika aktörer, till exempel för tillgång till lokaler, säger Kristina Boréus.

Kommunernas politiska styre, som ju kan ändras från en mandatperiod till nästa, påverkar också förutsättningarna för olika verksamheter. Politiska svängningar och de förändringar som följer på dem, är förstås också relevant för klimatomställningen globalt. Här kan statsvetenskapen bidra till mycket, menar Kristina Boréus. Till exempel att undersöka svängningar i ideologier och idéer, hur internationella relationer och avtal fungerar och inte. Vilka politiska beslut som fattas – och inte.
– Det finns massor av naturvetenskaplig forskning om klimat och det är på grund av den som vi nu vet läget och hur illa det är. Men det finns fortfarande en brist på samhällsvetenskaplig forskning i ämnet, vi har för lite kunskap om hur vi ska göra. Vi behöver mer gemensam förståelse.

Det andra projektet som Kristina Boréus jobbar knyter ihop hennes tidigare ämnesområde politisk retorik, med klimatfrågan. Där studerar hon europeiska radikalhögerpartier och deras retorik kring klimat och flyktingar. Hon har även tidigare skrivit en bok om hur fientligheten mot flyktingar har ökat i europeisk politik genom retorik och förändrade regler.
– Jag har tittat på hur partiföreträdare i Sverige, Danmark och Österrike uttalat sig i olika valrörelser, och i viss mån även inkluderat Tyskland, Storbritannien, Spanien och Norge. Och man ser ju en stor förändring i den svenska retoriken. Den slog igenom tydligt hos vissa av mainstreampartierna i valrörelsen 2018 och var ännu mer påtaglig i denna. Flyktingar och andra migranter beskrivs oftare som hot.
– Tidigare var retoriken mycket fientlig mot flyktingar i Danmark och Österrike, men nu är Sverige i kapp.

Vad vill du att din forskning ska bidra till?
– Jag vill att min forskning ska bidra till en jämlik värld där vi kan leva så som planeten tål. Sedan tycker jag förstås att det är intellektuellt stimulerande och roligt att hålla på med forskning. Jag tycker att jag har ett roligt jobb!