"Psykiskt välmående måste byggas in i samhället"

Freddie Lymeus, forskare i miljöpsykologi

Samhällen och städer måste byggas så att människorna som lever där kan må bra. Psykiskt välmående är inte bara individens ansvar, utan hela samhällets. Det är också en nödvändighet i hållbarhetsomställningen. Det menar Freddie Lymeus, forskare i miljöpsykologi vid IBF.

Freddie Lymeus är psykolog och jobbade länge med KBT och stresshantering. Nu forskar han om hur människor påverkas av det moderna stadslivet, som innebär ett högt informationsflöde och tempo, ständiga prestationskrav och en på många sätt ohållbar samhällsutveckling. Mycket fokus ligger på hur människor kan finna återhämtning i sitt urbana vardagsliv.
– Jag är intresserad av naturupplevelser och varför människor ofta dras till dem när de är trötta och stressade och vad som händer då. Som doktorand utvecklade jag ett meditationsträningsprogram för att känna igen återhämtningsbehov och lära ut hur man kan sätta sig i kontakt med miljöer och upplevelser som gynnar återhämtning, säger han.

Programmet utvecklades inom det så kallade Linnésamarbetet för studier om natur, hälsa och hållbarhet, som samlar forskare inom psykologi och andra ämnen kring de möjligheter och frågeställningar som aktualiseras i Botaniska trädgården i Uppsala. På Linnés tid låg botaniska trädgårdar i vetenskapens absoluta framkant som nav för forskning om växternas och naturens betydelse för människors hälsa.
– Numera tillhör Botaniska universitetets museiverksamhet. Trädgården gör fortfarande viktiga insatser för att bevara hotade arter och utbilda allmänheten och den har blivit en betydelsefull plats för människor att koppla av och njuta av naturen. Vi såg möjligheten att förnya den som forskningsmiljö, nu med fokus samhälls- och beteendevetenskap och frågor om hur en sådan plats kan bidra till lösningar på dagens stora utmaningar. Jag är koordinator för de olika studier som vi arbetar med. Vi tittar bland annat på hur studenter använder trädgårdarna som återhämtningsmiljö, vad de upplever och hur det påverkar dem.

I drygt 10 år har Linnésamarbetet bedrivit fältexperiment och observationsstudier av besökare i trädgården.
– En sak som vi har sett är att de som har ett återhämtningsbehov ofta söker sig till delar av trädgården med större artrikedom. Att man tycks dras till en mer perceptuellt rik miljö som skapar känslan av att man kommer bort från vardagens krav och kan engageras av något annat. Den levande naturen påminner om något större och viktigare än mina personliga strävanden och bekymmer, säger Freddie Lymeus.

I hans meditationsprogram som utvecklades i tropiska växthuset får deltagarna öva på att ta in intryck från omgivningarna och låta miljön engagera och hålla dem kvar i nuet, som ett sätt att hantera stress. Samtidigt är Freddie Lymeus kritisk till att psykologin ofta behandlar stress som ett problem som ska lösas på individnivå.
– Stressrelaterad ohälsa är ett enormt utbrett och kostsamt problem och ändå förläggs ansvaret ofta till individen, trots att orsaken är hur vi bygger våra städer och organiserar våra arbeten och liv. Om man arrangerar detta på ett mer hållbart sätt skulle vi kunna åstadkomma mycket mer, menar Freddie Lymeus och fortsätter:
– Ska vi komma åt grundproblemet behöver vi ett bredare angreppssätt och tillämpa psykologisk kunskap ute i världen, till exempel i stads- och samhällsplaneringen och ute i organisationer. Jag försöker uppmuntra mina studenter att se och utforska den möjligheten, att psykologiska arbetssätt inte behöver vara begränsade till samtalsbehandling av drabbade individer och grupper.

Ämnet miljöpsykologi har med åren gått från att handla om fysiska problem i människors vardagsmiljöer som flimrande ljusrör och störande bakgrundsljud på arbetsplatsen, till hur man kan bygga och organisera samhällen som ger bättre förutsättningar för det vi vill uppnå, som hållbar prestation och god stresshantering. På senare år har också ekologisk hållbarhet och hur vi som samhälle hanterar den utmaningen integrerats mer i ämnesområdet.

Idag tenderar fokus, även när det gäller ekologisk hållbarhet, att hamna på att motivera och inspirera individen att göra förändringar, menar Freddie Lymeus. Men hållbar beteendeförändring kräver mer än personliga ansträngningar. Människan behöver få bättre förutsättningar att uppleva kontakt med både sin omgivning och sig själv.
– De är förutsättningar för varandra. Människor dras till naturen och har nytta av naturupplevelser för att hantera vardagens krav. Samtidigt behöver vi må okej för att kunna vara närvarande och i kontakt med livet som pågår omkring oss, och det är en förutsättning för att kunna vara hänsynstagande och agera hållbart i relation till miljön.