”Viktigt att forskningen inte bara belyser elände”

Susanne Urban, docent och universitetslektor i sociologi

Från bostadsvillkor till energifrågor. Oavsett tema håller sig Uppsalaforskaren Susanne Urban till den stora grundfrågan: ojämlikhet, hur den uppstår och var lösningarna finns. Nu är hon engagerad i ett nytt Formasfinansierat projekt på IBF vid Uppsala universitet, där energiproduktion studeras ur ett jämlikhetsperspektiv.

Hur planeras våra bostadsområden, vilka bor sedan där och hur ser deras livsvillkor ut? Det är ett forskningsfokus för Susanne Urban, docent och universitetslektor i bostads- och urbansociologi på IBF. Hon har länge intresserat sig för hur städer hänger ihop, hur de planeras och utvecklas och hur olika lokala förhållanden, grannskapseffekter, påverkar människors liv.

Susanne Urban växte själv upp i Stockholmsförorten Alby i Norra Botkyrka och blev tidigt intresserad av hur tidningarna rapporterade om bostadsområdet och livet där. Det ledde till att hon började plugga på samhällsplanerarlinjen.
– Jag tänkte att de negativa skriverierna om bostadsområdet borde göra att folk som bor där vill göra revansch, och i min magisteruppsats undersökte jag sedan om folk i utsatta bostadsområden skaffade sig högre utbildning för att kompensera. Och det fick jag visst stöd för då och kunde även bekräfta när jag undersökte det vidare efter min forskarutbildning, säger Susanne Urban.

Fokus har bland annat legat på att undersöka hur bostadsområden är planerade och strukturella orsaker som gör att människor med sämre resurser hamnar i vissa områden. Hon har också undersökt bostadsområdets effekter på människors inkomst och utbildning.
– Men ju längre jag håller på, desto svårare är det att veta vad som är hönan och vad som är ägget. Det är så otroligt komplext. Man hamnar lätt i cirkelresonemang och det är svårt att isolera effekterna av själva bostadsområdet.

I grunden handlar det för henne om att belysa orättvisor. Att helt enkelt ta reda på varför vissa har det bättre och andra sämre.
– Jag har alltid varit engagerad i den typen av frågor. Förut jobbade jag mycket med vad det är som gör att personer som invandrat får sämre villkor i samhället. Men det är viktigt att forskningen inte bara belyser elände. Visst, det finns diskriminering och ojämlikhet. Men vad kan vi hitta för lösningar och var finns de positiva processerna? Vi kan inte bara visa problemen, utan vi behöver också hitta möjliga vägar att förbättra samhället, säger hon.

På senare tid har Susanne Urban skiftat forskningsfokus till miljö- och klimatfrågor ur ett jämlikhetsperspektiv. En aktuell association är förstås de stigande elpriserna och hur olika de drabbar beroende på var man bor, och i ett nystartat projekt undersöker Susanne Urban tillsammans med sina kollegor, hur man kan producera energi på ett rättvisare sätt. I dag kan den som har ekonomiska resurser få skattesubventioner för att investera i sina egna privata solpaneler för sin elförsörjning. För andra kan så kallade energigemenskaper, där en grupp går ihop och delar solpaneler och el, vara ett sätt. Men även energi är en komplicerad fråga utan självklara lösningar.
– Om alla får billigare el kanske incitamenten att spara energi minskar, det vill säga att elförbrukningen riskerar att inte minska i den omfattning som krävs. Samtidigt kan man även fråga sig om det är de fattigaste som via skattsedeln ska betala för att de rikaste ska få bidrag för att kunna bli mer energieffektiva?

Att ta ett nytt temamässigt kliv i sin forskning har både blivit en välbehövlig vitamininjektion för Susanne Urban, och en viktig insikt om vad som intresserar henne i grunden.
– Jag har just börjat läsa på om eldistributionssystem och ju mer jag håller på märker jag att jag bli intresserad av hur man kan skapa gemenskaper utan att det blir exkluderande. Så även om jag byter tema så finns grundfrågeställningarna kvar, säger hon och fortsätter:
– Det är bra för min hjärna och min utveckling att byta tema så att jag inte fastnar i gamla tankespår, även om jag återanvänder en del insikter från tidigare forskning.