Anpassa stödet
Våld i nära relationer påverkar individer olika. Det beror på hur deras livsvillkor ser ut. Kön, sexualitet, etnicitet, klass och ålder är sådant som formar livsvillkoren och för att få syn på detta kan ett så kallat intersektionellt perspektiv användas.
Ett intersektionellt perspektiv kan bidra till att vårdens bemötande anpassas till individen. Perspektivet är i grunden normkritiskt. Det innebär att det ifrågasätter förutfattade meningar och granskar de processer som skapar idéer om vad som är ”normalt” och vad som är ”avvikande”.
Ta hänsyn till patientens hela livssituation
I mötet med exempelvis äldre kan det vara bra att ställa frågor för att motverka eventuella förutfattade meningar. Vad har egentligen hänt den äldre kvinnan som har blåmärken på bålen? Har hon ramlat som hon säger eller har hennes barn som hon är beroende av knuffat henne?
Samma hållning kan också hjälpa till i mötet med kvinnor med utländsk bakgrund, med hbtqi-personer eller med kvinnor med funktionsnedsättning. Exempelvis om en ung kvinna med utländsk bakgrund söker vård och har kvinnligt sällskap med sig är det bra att reflektera över flera faktorer. En faktor att fundera över är till exempel vem förövaren är. Det kan vara så att kvinnan är utsatt för våld i en hbtqi-relation med små möjligheter att lämna förövaren på grund av sviktande språkkunskaper och avsaknad av eget boende.
Metodstöd från länsstyrelserna om intersektionalitet
Länsstyrelserna lanserade under 2018 metodstödet ”Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer” för att stärka arbetet för ett jämlikt skydd.
"Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer", Länsstyrelserna, pdf (2018)
Mer om bemötande
SKR:s Vårdhandboken samlar material om bemötande av patienter som befinner sig i en sårbar situation.