Om särskild sårbarhet
Kvinnor från alla delar av samhället kan vara utsatta för våld. Men en del grupper kan, som en följd av samhällets diskriminering och marginalisering, befinna sig i en situation som innebär en särskild sårbarhet.
En grupp kan beskrivas som särskilt sårbar för våld av olika anledningar. Det kan handla om att gruppen är utsatt i särskilt hög grad, eller att brotten ger upphov till särskilt allvarliga konsekvenser för den som utsätts. Men också att man inte har resurser eller möjligheter att förändra sin situation eller göra den känd.
Om särskild sårbarhet och intersektionalitet i NCK:s kunskapsbank
Våld mot äldre kvinnor
Våldsutsatta äldre kvinnor kan befinna sig i en särskilt sårbar situation. De kan till exempel i större utsträckning än yngre kvinnor ha socialiserats till att se våld från en partner som något man inte bör tala med utomstående om. Bristande kunskap eller stereotypa föreställningar som att äldre kvinnor inte utsätts för våld, framför allt inte sexuellt våld, riskerar även att leda till att kvinnorna inte blir trodda när de försöker berätta om sin situation.
Äldre kvinnor kan utsättas för alla de olika former av våld som drabbar yngre, inklusive sexuellt våld. Men det är också vanligt med ekonomiskt utnyttjande och försummelse. Det kan dessutom finnas fler möjliga förövare, utöver partnern även vuxna barn, personal inom hemtjänsten eller vårdare.
Svårt att få stöd och hjälp
Äldre kvinnor är en grupp som är särskilt sårbar för våld av flera olika anledningar. Bland annat kan de ha svårt att få stöd och hjälp. Att de är uppvuxna i en tid med en annan syn på våld i nära relationer kan innebära att de har uppfattningen att detta inte är något man ska prata med utomstående om. När de väl berättar om sin situation händer det att de inte blir trodda som en följd av bristande kunskaper och förutfattade meningar hos omgivningen.
De kan också ha svårare av både känslomässiga och ekonomiska skäl att bryta upp ur en relation där det förekommer våld. Det är vanligt att de är isolerade och beroende av den person som utsätter dem för våldet. Samtidigt är det viktigt att hålla i minnet att det finns stora individuella skillnader inom gruppen ”äldre”. Det är till exempel stor skillnad på en frisk 65-åring och en 85-åring med en demenssjukdom.
Lär dig mer
Om våld mot äldre kvinnor i NCK:s kunskapsbank
NCK:s rapport "Våld mot äldre kvinnor – En forsknings- och kunskapsöversikt" (pdf, 2016) Pdf, 2 MB.
Beställ rapporten "Våld mot äldre" i tryckt format
Lärande exempel på Webbstöd för kommuner om Region Gotlands arbete med våld mot äldre
Intervju med Britt-Inger Saveman, senior professor, om att möta äldre patienter som är utsatta
Webbutbildning: "Våld mot äldre"
”Våld mot äldre” är Socialstyrelsens webbutbildning som riktar sig till dig som arbetar inom äldreomsorgen och till dig som kommer i kontakt med äldre i ditt arbete.
Våld mot kvinnor i prostitution
I Sverige betraktas prostitution liksom människohandel för sexuella ändamål som en del av mäns våld mot kvinnor. Maktordningar kopplade till kön, sexualitet, etnicitet och socioekonomisk situation har betydelse för varför människor hamnar i och utnyttjas i prostitution. Det ojämlika förhållandet mellan säljare och köpare av sexuella tjänster bidrar till en ökad risk för att den som säljer sex blir utsatt för våld.
Missbruk och utsatthet för våld
Kvinnor som missbrukar befinner sig i en situation som innebär en särskild sårbarhet. Våld är ett vanligt inslag i dessa kvinnors vardag. Men när de söker stöd och hjälp möts de inte sällan av oförståelse och okunskap. Samhällsinstanser kan ibland utsätta kvinnorna för ytterligare kränkningar och våld.
Missbruk kan bland annat leda till hälsoproblem, ekonomiska problem, bostadslöshet och kriminalitet. Om kvinnorna dessutom utsätts för övergrepp i form av psykiskt, fysiskt och sexuellt våld behöver de särskilda stödinsatser. Ytterligare en faktor som är specifik för kvinnor som lever i missbruk är att de ofta utsätts för våld av flera olika förövare. Det kan handla om partner, behandlingspersonal, ordningsvakter, polis eller andra missbrukare.
Tänk på att:
- Som i alla möten med våldsutsatta kvinnor bör personalen ha ett öppet och icke dömande sätt, inte tvivla på kvinnans historia eller skuldbelägga henne.
- Det är lätt att missa utsattheten för våld när missbruket står i fokus.
- Kvinnor i aktivt missbruk kan ha svårt att få plats på skyddat boende.
Ställ frågor för att upptäcka utsatthet
För att bli trygg i att ställa frågor om våld är det bra att öva. I NCK:s utbildningsfilmer om att ställa frågor om våld inom vården finns exempel på hur frågorna kan ställas.
Våld mot kvinnor med utländsk bakgrund
Våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund kan befinna sig i en särskilt utsatt situation när det kommer till våld på grund av faktorer som diskriminering, segregation, språksvårigheter och brist på sociala nätverk.
Om våld mot kvinnor med utländsk bakgrund i NCK:s kunskapsbank
Ungas utsatthet för våld
Ungdomar i åldern 15–24 år är den grupp i samhället som är mest utsatt för våld. Pojkar är i större utsträckning utsatta för fysiskt våld i offentliga miljöer och flickor är i större utsträckning utsatta för sexuellt våld och våld i nära relationer.
Människohandel för sexuella ändamål
Människohandel för sexuella ändamål har beskrivits som en form av slaveri. De brottsutsatta är vanligen kvinnor och flickor. Flera maktordningar kopplade till kön, sexualitet, etnicitet och socioekonomisk situation har betydelse för varför människor utsätts för människohandel. Det som främst upprätthåller både prostitution och människohandel för sexuella ändamål är emellertid efterfrågan.
Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning
Flera studier pekar på att risken för att utsättas för våld kan vara större för kvinnor med en funktionsnedsättning än för kvinnor utan. Sårbarheten för våld varierar dock med typen och graden av funktionsnedsättning. Kvinnor med psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar har lyfts fram som en särskilt sårbar grupp.
Många kvinnor med funktionsnedsättning är beroende av andra i sitt dagliga liv. I vissa fall kan dessa personer i själva verket vara de som utsätter kvinnan för våld. Det kan handla om kvinnans partner men det kan också vara en person som har till uppgift att hjälpa kvinnan som till exempel hemtjänstpersonal, en personlig assistent eller en färdtjänstchaufför.
Särskilt utsatt beroendeställning
Ibland är kvinnans partner eller nära familjemedlem anställd för att ge henne vård och assistans. Om denne dessutom utsätter kvinnan för våld befinner hon sig i en särskilt utsatt beroendeställning.
Förövaren kan även utnyttja det faktum att kvinnan har en funktionsnedsättning, bland annat genom att neka henne hjälp med det hon har behov av som vård eller medicin. Om det finns ett stort behov av assistans kan det vara ytterligare ett hinder för en våldsutsatt kvinna att lämna en våldsam relation. Bristande tillgänglighet till information och samhällets hjälpinstanser kan försämra hennes möjligheter att få hjälp och stöd.
Tänk på att:
- Som i alla möten med våldsutsatta kvinnor bör personalen ha ett öppet och icke dömande sätt, inte tvivla på kvinnans historia eller skuldbelägga henne.
- Fråga om hon behöver hjälp med att göra en polisanmälan eller få stöd. Informera om vilka möjligheter som finns.
- Vid en intellektuell eller kognitiv funktionsnedsättning kan det vara extra viktigt att ställa korta, konkreta och vardagsnära frågor. En kvinna i den situationen kan ha ännu svårare att förstå att det hon är utsatt för är våld och brottsligt. Se till att hon konfirmerar den information hon fått så att det blir möjligt att rätta till eventuella missuppfattningar.
Stöd i arbetet: bilder
På webbplatsen bildsamt.se finns material för att kunna ha förebyggande samtal om våld, kunna reda ut när man misstänker att någon blivit utsatt, och för samtal med polis, socialtjänst och psykolog.
Bildmaterial för kommunikationsstöd i samtal om våld, på Västragötalandsregionens webbplats
Stöd i arbetet: kommunikationsverktyg
Kommunikationsverktyget "Våga förstå!" ger barn och unga med kommunikationssvårigheter stöd i att uttrycka känslor och berätta om utsatthet för våld med hjälp av emojis och bilder. Verktyget lyfter särskilt fram situationer som relaterar till barns och ungas erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck som exempelvis barn- och tvångsäktenskap och könsstympning.
Våga förstå!" har tagits fram av Länsstyrelsen Östergötland och TRIS (Tjejers rätt i samhället).
Kommunikationsverktyget "Våga förstå!" på webbplatsen hedersförtryck.se
Lär dig mer
NCK:s rapport "Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning" (pdf, 2013) Pdf, 2 MB.
Beställ rapporten "Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning" i tryckt format
Om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning i NCK:s kunskapsbank
Våld i nära relationer bland hbtqi-personer
Stereotypa föreställningar om kön kan påverka bemötandet av våldsutsatta hbtqi-personer när de söker vård. Det kan handla om att man har svårare att tro att män kan vara utsatta för våld i nära relationer och sexuellt våld eftersom de traditionellt ansetts vara fysiskt starka. På samma sätt kan omgivningen ha svårt att se att kvinnor som traditionellt ansetts fysiskt svaga och icke-aggressiva kan utsätta någon annan för grovt fysiskt våld.
Specifikt för våld i nära relationer bland hbtqi-personer är de strategier som förövaren ibland använder för att utöva kontroll. Förövaren kan till exempel utnyttja om en våldsutsatt inte lever öppet med sin sexuella läggning. Ett sätt att isolera och bryta ner en person kan då vara att hota med att ”avslöja” dennes läggning eller spela på personens rädsla för att bli utsatt för homofobi/transfobi när hen söker hjälp.
Att leva i ett samhälle där heterosexualitet betraktas som normen och där det förekommer diskriminering, homofientlighet och hatbrott mot hbtqi-personer kan göra att man blir särskilt sårbar för våld. Våldsutsatta personer i hbtqi-relationer kan därför ha behov av speciella stödinsatser.
Tänk på att:
- Genom att genomgående använda begreppet ”partner” ger vårdpersonalen en signal om att det finns en öppen attityd och insikt om att alla inte lever i heterosexuella förhållanden.
- Precis som med alla våldsutsatta är det viktigt att ställa frågor om våld i enrum. I de här fallen kan dessutom en ”medföljande vän” i själva verket visa sig vara den partner som utsätter patienten för våld.
Lär dig mer
Intervju med Suzann Larsdotter, sexolog, om att som yrkesverksam se bortom heteronormen
Om hbtqi-personers utsatthet för våld i nära relationer i NCK:s kunskapsbank
Utbildningsfilm: Blott du mig älskar
NCK har tagit fram utbildningsfilmen "Blott du mig älskar" för att öka kunskapen om våld i samkönade relationer. Till filmen hör ett pedagogiskt material och rapporten "Våld i samkönade relationer – en kunskaps- och forskningsöversikt" (2009:2). Materialet är tänkt att användas i utbildningar för personer som i sitt yrke möter våldsutsatta, till exempel inom hälso- och sjukvården.
Utbildningsmaterialet "Blott du mig älskar" om våld i nära hbtqi-relationer
Trailer för utbildningsfilmen Blott du mig älskar (01:33 minuter, textad)