Sedvänjor att undervisa om kontroversiella hållbarhetsfrågor och elevernas lärande.

Beskrivning

Detta didaktiska projekt har tre syften:

1. Att identifiera och karakterisera olika vanor/sedvänjor vad gäller lärare sätt att undervisa om kontroversiella hållbarhetsfrågor.
2. Att analysera det lärande, avseende både process och innehåll, som de olika identifierade sedvänjorna ger upphov till.
3. Att analysera lärarnas erfarenheter av att undervisa om kontroversiella hållbarhetsfrågor.

Didaktiska forskare har sedan lång tid tillbaka vetat om att lärare utvecklar vanor vad gäller att välja innehåll och undervisningssätt och att dessa vanor delas av många lärare. Inom utbildning för hållbar utveckling finns det tre övergripande traditioner – den Faktabaserade, den Normativa och den Pluralistiska – som återfinns inom alla stadier och ämnen. Vad gäller sättet att undervisa om kontroversiella hållbarhetsfrågor har forskning visat att det finns ett antal undervisningsvanor och dessa benämns Demokratiskt deltagande, Politisk reflektion, Politisk deliberation samt Politiskt ögonblick.

I den första studien genomför vi en nationell enkätstudie för att identifiera om dessa undervisningsvanor, eller andra, kan återfinnas bland lärare i biologi, geografi, samhällskunskap och religion på högstadiet.

I den andra studien gör vi ett urval av lärare att följa. Här är vi intresserade av att på djupet studera hur lärarna genomför undervisningen i de olika vanorna som identifierade i studie 1 samt hur genomförandet påverkar elevernas lärande. Det lärande som vi är intresserad av är relaterade till tre övergripande syften som finns för all utbildning: Kvalificering, socialisation och personformering. Det första syftet handlar om att förbereda eleverna – genom att erbjuda dem kunskaper och färdigheter – för en specifik roll eller uppgift. Det andra övergripande syftet – socialisation – berör värden, värderingar, attityder och världsbilder. Här skall undervisningen erbjuda eleverna att bli del av en specifik kultur. Inom utbildning för hållbar utveckling kan det handla om att eleverna skall omfatta en specifik syn på naturen, andra kulturer, medmänniskor etcetera. Det sistnämnda syftet – personformering – handlar om att eleverna ska ges tillfälle att utveckla sin egen unika identitet.

Vi är således intresserade att undersöka vilka eller vilka av dessa övergripande syften som de olika undervisningsvanor omfattas av och hur detta manifesteras konkret i a) ett undervisningsinnehåll och undervisningssätt samt b) ett lärandeinnehåll. I denna andra studie genomför vi videoinspelningar som sedan analyseras med hjälp av väl beprövade analysmetoder. När vi besöker lärarna kommer vi även att intervjua dem för att kunna ta del av deras erfarenheter av att undervisa om kontroversiella hållbarhetsfrågor: vad är nyttan med att undervisa om dessa frågor, vilka bevekelsegrunder finns för att genomföra denna typ av undervisning, finns det några svårigheter med att behandla kontroversiella frågor, vilka problem kan uppstå, hur löser man dessa eventuella svårigheter och problem etcetera?

Tanken är således att vi, genom dess två delstudier, ska kunna skapa kunskap om relationen mellan en specifik vana att undervisa om kontroversiella hållbarhetsfrågor – undervisningens konkreta genomförande – vad eleverna lär sig. Det finns mycket lite forskning gjord på denna relation och särskilt när det gäller undervisning om kontroversiella hållbarhetsfrågor. Vi menar att det är viktigt att den didaktiska forskningen skapar denna typ av mera generaliserad kunskap då den ger både den framtida forskningen och lärarprofessionen en bra grund att stå på. Projektet är även strategiskt i förhållande till det mycket starka intresse för hållbarhetsfrågor som kommer till uttryck i FN:s Agenda 2030, som är en global agenda för hållbar utveckling innehållande sjutton hållbarhetsmål och Unescos globala program för utbildning för hållbar utveckling (GAP).