Äldres boende och flyttningar i mindre orter och på landsbygden i Sverige

Närmare 23% av Sveriges befolkning bor i en kommun som kategoriseras som ”Mindre stad/tätort” eller har ännu mer landsbygdsprägel (SKR 2023, SCB 2023). Bara 21 % av befolkningen under 24 år återfinns i en sådan kommun och hela 28,5% av befolkningen över 65 år återfinns i sådana kommuner. En viktig del för en hållbar kommunal förvaltning, socialt hållbart boende, utbildning och för en levande landsbygd är inflyttning av yngre hushåll som står i begrepp att bilda familj. De hushåll som överväger att bosätta sig i mindre kommuner tenderar att ha preferenser för småhus med tillgång till grönområden och trädgård bland annat. Dessa bostäder innehas i hög utsträckning av äldre. I detta forskningsprojekt är fokus på hållbara flyttkedjor utanför större städer i Sverige.

Många mindre kommuners mål är en ökad inflyttning av yngre barnfamiljer, dock inbegriper detta att äldre lämnar småhus för att skapa möjligheter för inflyttning av barnfamiljer då nyproduktion av bostäder inte är realistiskt i en omfattande skala. Forskningsprojektet belyser hur sådana flyttkedjor kan komma till stånd, samt
hur socialt hållbar boende för äldre kan säkerställas samtidigt som ett effektivare utnyttjande av ett befintligt bostadsbestånd kan generera en ekonomisk och socialt hållbar omflyttning inom mindre kommuner i Sverige.

I huvudsak belyser projektet äldres flyttar på landsbygden genom a) en kvantitativ studie om äldres flyttmönster med hjälp av longitudinell register-data för att förstå hur övergripande aspekter som konjunktur, bostadsprisutveckling och individfaktorer (såsom utbildningsnivå, inkomst och hushållssammansättning) påverkar äldres flyttbenägenhet. Dessutom b) analyseras äldres syn på attraktivitet i boendet i relation till flerfamiljshus i mindre kommuners centralort och hur arbete med detta bestånd kan påverka flyttkedjor i kommunen. Detta görs med kvalitativa metoder som intervjuer och fokusgrupper. Förhoppningen är att resultaten skall belysa hur mindre kommuner i Sverige, som brottas med sjunkande befolkningstal och alltmer kostsam samhällsservice, kan behålla en äldre befolkning men samtidigt stimulera inflyttningen av yngre hushåll.

Forskningsprojektet tar avstamp i begreppet social hållbarhet, förstått som kommuners möjligheter att tillsammans med framförallt civilsamhällets aktörer arbeta med de tjänster och basnödvändigheter som lägger grunden för ett gott liv i
Sveriges mindre kommuner. I begreppet socialt hållbara livsmiljöer ingår också att upprätthålla den service och sociala nätverk som krävs för ett gott liv för alla i en kommun. I projektet analyseras relationen mellan mobilitet bland äldre och makroekonomiska processer för att förstå vad som påverkar denna mobilitet på ett övergripande plan, detta relateras till livscykelteorin och de relationer mellan livshändelser och mobilitet som beskrivs däri. Dessutom analyseras hur social hållbarhet kan förstås av kommuner och andra intressenter som planerar olika
typer av verksamheter och service. Detta görs med utgångspunkt i känslan och uppfattningen om tillhörighet, platskänsla och mången äldres vilja att åldras i hemmet.

Projektet kommer att besvara en rad konkreta forskningsfrågor. I Arbetspaket 1 där longitudinella mikrodata på individnivå används besvaras dessa forskningsfrågor:

Hur har mobiliteten på bostadsmarknaden för människor över 55 år utvecklats över tid i Sverige, särskilt med fokus på mobilitet utanför större städer?
I vilken utsträckning påverkas mobiliteten bland äldre av förändringar i beskattningssystemet för fastigheter?
Var och i vilken utsträckning flyttar äldre från småhus till flerfamiljshus, särskilt fokus på flyttar som inte sker som en reaktion på make/makas bortgång?

I Arbetspaket 2 besvaras fyra frågor:

Vad är attraktivitet i boende för äldre utanför större städer?
Hur formas sociala nätverk av åldrande i mindre kommuner?
Hur kan kommuner och civilsamhällets arbete stärka sociala nätverk och socialt hållbara boendemiljöer?
Vad är äldres syn på organisationen av kommunal service och relationen mellan socialt hållbara boendelösningar?

Projektstart

2023-09-01

Finansiär

Formas

Forskare

Andreas Alm Fjellborg, forskare i kulturgeografi, IBF (projektledare)

Samverkanspartners

Jukka Mäenpää, enhetschef - teknisk drift, Storfors kommun
Anne-Louise Izindre, verksamhetsutvecklare, Storfors kommmun
Johan Rosqvist, kommunchef, Storfors kommun
Jerry Johansson, vd, Stiftelsen Björkåsen