Språkkrav som vardaglig gränskontroll i flerspråkiga städer

Forskningen handlar om kopplingar mellan gränspolitik och språkkrav i Danmark, Sverige och Finland. De senaste åren har gränskontroller i växande grad flyttats från nationalstaters yttre gränser till vardagslivet och utövas av bland andra lärare, arbetsgivare och hyresvärdar. Samtidigt kräver allt fler stater kunskaper i det
nationella språket för att få uppehållstillstånd, medborgarskap eller till och med för inresa. Projektet undersöker hur dessa språkkrav uttrycker sig genom vardagligt gränsdragande i nordiska storstäder där en stor andel av befolkningen är flerspråkig och har prekär migrationsstatus.

Danmark ställer hårda språkkrav för uppehållstillstånd, medborgarskap och till och med för inresa, medan Sverige ännu inte infört språkkrav för uppehållstillstånd och medborgarskap. I Finland kan språkkravet för medborgarskap uppfyllas genom att påvisa kunskaper i finska eller svenska. De tre nordiska länderna skiljer sig
därmed på väsentliga sätt åt i relation till språkkrav. Dock saknas kunskap om hur kraven i den väl beforskade medborgarskapspolitiken uttrycker sig i vardagligt gränsdragande. Genom intervjuer och etnografisk observation i flerspråkiga nordiska storstäder ämnar forskningen undersöka vardagligt gränsdragande genom språkkrav och dess relation till den formella medborgarskapspolitiken.

Den nya kunskapen kommer att ha betydelse för vår förståelse av den föränderliga gränspolitikens effekter på individnivå, hur språkkrav uttrycks i vardagslivet såsom på arbetsplatser och i utbildningsväsendet, samt hur vardaglig gränspolitik förhåller sig till den mer debatterade och formaliserade medborgarskapspolitiken. Vidare
kommer forskningen att bidra till förståelser av språkets roll i gränspolitiken utöver de formella, statliga språkkraven för medborgarskap. Således kommer projektet att göra viktiga bidrag till omdebatterade samhälleliga fenomen under stor förändring, såsom gränspolitik, språkkrav och flerspråkighet i urbana sammanhang.

Projektstart

2022-07-01

Finansiär

Vetenskapsrådet

Forskare

Nina Carlsson, postdoktor i statskunskap, IBF