Hållbar eller segregerad? Energigemenskaper för en bred hållbar energiomställning

Dagens samhälle är avhängigt en kontinuerlig tillförsel av energi. Idag använder vi energi från en mängd olika källor men vi behöver ett klimatneutralt energisystem. Vilka som har tillgång till teknik för förnybar energi, och till vilket pris, kommer dock inte enbart inverka på den framtida ekologiska hållbarheten utan oundvikligen även på den sociala hållbarheten.

Risken att teknik för energiomställning inte når alla kan få mycket allvarliga konsekvenser om det leder till ökad samhällspolarisering och protester såsom de ”gula västarna” i Frankrike 2018. Studier uppmärksammar energifattigdom, vilket kan inverka negativt på bland annat fysisk och mental hälsa. Energifattigdom kan även inverka på acceptansen av förnybar energiteknik och därmed genomslaget av en bred energiomställning. Eftersom energitillgång är så central måste vi försäkra oss om att den förnybara energitekniken når alla, oavsett socioekonomisk status såväl som var (stadsdel/stad eller landsbygd) och i vilken typ av boende man bor (fristående eller flerfamiljshus, hyrt eller ägt).

Inom forskningsprojektet studerar vi s.k. energigemenskaper och förutsättningar för en omställning till en lokal produktion och konsumtion av energi som är såväl ekologiskt som socialt och ekonomiskt hållbar. Specifikt hoppas vi identifiera faktorer som möjliggör en tydlig planering och organisation av socialt och ekonomiskt hållbar energiproduktion och -konsumtion, och att den kunskap som forskas fram skulle kunna utgöra grund för råd till samhällsplanerande aktörer.

Under de senaste åren har energigemenskaper blivit ett hett koncept både nationellt och på EU-nivå. Energigemenskaper möjliggör lokal produktionoch distribution av förnybar energi mellan invånare och andra aktörer i ett grannskap (ett kvarter, en bostadsrättsförening eller delar av en stadsdel), vilket hittills inte varit tillåtet. Implementeringen av konceptet i Sverige utgör vårt viktigaste empiriska
studieobjekt i projektet. Även olika systemeffekter av den förnybara energitekniken och av energigemenskaper behöver beaktas. Hur energigemenskaperna fungerar kommer vara avhängigt av hur väl den lokala energiproduktionen och -konsumtionen tar hänsyn och länkas till existerande infrastruktur (el- och fjärrvärmenät).

Genom systematisk analys av tidigare internationella erfarenheter och djupgående fallstudier i Sverige undersöker vi intressekonflikter och effekter i form av undanträngning, gentrifiering och segregation, samt hur olika typer av organisering av energigemenskaper påverkar segregering och det sociala samspelet. Genom våra fallstudier av energigemenskaper och samarbete med kommunala planerare kan vi dra slutsatser gällande hur energigemenskaper konkret kan utformas och planeras, och vilka följder olika sätt att organisera energigemenskaper får på den sociala hållbarheten.

Det empiriska fokuset i projektet ligger på fyra energigemenskaper, en i Sigtuna kommun, en i Sala och Heby och två i Uppsala kommun. Uppsala är en av Sveriges snabbast växande städer. I kommunen rymms ett antal mindre orter och en landsbygd som delvis är mycket glesbefolkad (~3 invånare/km2). Kommunen har höga ambitioner att nå målen inom Agenda 2030 och är därför ett bra forskningsobjekt. Två av de energigemenskaper som kommer studeras ligger dock i angränsande kommuner. Genom att förstå hur förnybar energiteknik nyttjas lokalt, och vilka problem som finns, kan vi samverka för ökad innovationskraft om hur
morgondagens tekniker bör introduceras.

Projektet är ett samarbete mellan forskare vid Ångströmlaboratoriet.och IBF i samverkan med Uppsala kommun.

Projektstart

2021-09-01

Finansiär

Formas

Forskare

Klas Palm, forskare, institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik (projektledare)
Cajsa Bartusch, docent och universitetslektor, institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik
Nils Hertting, docent och universitetslektor, IBF
Susanne Urban, docent och universitetslektor, IBF
Magnus Åberg, docent och universitetslektor, institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik

Samverkanspartners

Linnea Nedar, Uppsala kommun