Orolig stad

En jämförande studie av betydelsen av olika typer av uppehållstillstånds påverkan på privata och offentliga dimensionen i flyktingars inkludering och för skapandet av hållbara samhällen.

Att implementera en planerad och välfungerande migrationspolitik utgör en central aspekt i konstruktionen och utvecklingen av fredliga och inkluderande samhällen och städer. Men hur ska migrationspolitik utformas för att bäst främja målen i 2030 agendan? Den nutida variationen i nationell och lokal migrationspolitik i Europa indikerar att det för närvarande inte råder någon enighet kring ett mest fördelaktigt tillvägagångssätt.

I det här projektet undersöker vi hur olika typer av migrationspolitik påverkar flyktingars integrationsprocess och flyktingmottagning i olika städerna. Projektet fokuserar på Sverige, ett land som ofta förknippas med en öppen och inkluderande migrationspolitik. I efterdyningarna av den så kallade ”Europeiska migrationskrisen” 2015 och 2016 ändrades dock denna inställning plötsligt. Över en dag förändrades migrationspolitiken från att vara inkluderande till ett mer restriktivt förhållningssätt vilket är i linje med övriga Europa.

Projektet utnyttjar den plötsliga förändringen i en innovativ design för att identifiera två grupper av flyktingar som beviljades uppehållstillstånd i samma tidsperiod men som berörts och inte berörts av förändringen. Med fokus på dessa grupper introducerar och utvecklar projektet några nya och unika datakällor för att undersöka hur förändringen påverkar flyktingars uppfattningar och motiv gällande bostäder, arbete och studier, jämlikhet, familjebildning och välbefinnande.

Projektstart

2021-01-01

Finansiär

Formas

Forskare

Emma Holmqvist, forskare i kulturgeografi (projektledare)
Irene Molina, professor i kulturgeografi