Annika Björnsdotter Teppo

Studerar vita sydafrikaners liv efter apartheid

Intresset för att studera "ras" förde Annika till Sydafrika som forskningsfält. I över 25 år har hon forskat om olika aspekter av hur vita afrikanders liv ser ut efter apartheid-eran, bland annat med fokus på religiositet och släktskapsband. 2022 blev hon professor i kulturantropologi vid Uppsala universitet. Hon är även verksam vid Helsingfors universitet.

Annika är professor vid institutionen för kulturantropologi och etnologi, Uppsala universitet och dosent på statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Hon är kultur- och socialantropolog och har arbetat i Kapstaden sedan 1997. År 1991 började hon läsa kurser i antropologi vilket snabbt ledde till att hon förälskade sig i disciplinen. Hennes masteruppsats (1996) undersökte läroböcker om rashygien som trycktes i Nazityskland främst på 1930-talet. Intresset för att studera "ras" fick Annika att välja Sydafrika som plats för sin doktorsavhandling.

Hon började sitt fältarbete 1997 i ett ”fattigt vitt" område i Kapstaden, samtidigt som hon studerade vid Stellenbosch University. Efter fyra år återvände hon till Helsingfors universitet för att slutföra och försvara avhandlingen 2004. Efter att ha disputerat arbetade hon med flera forskningsprojekt, bland annat en studie om finländska fängelser, samtidigt som hon fortsatte sitt arbete om vita sydafrikaner. År 2007 beviljade Finlands Akademi henne en treårig postdoc-tjänst för att arbeta med nya, alternativa former av religion i Sydafrika. År 2012 utsågs hon till chef för forskningsklustret Urban Dynamics vid Nordiska Afrikainstitutet. Sedan 2022 är Annika professor vid institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet där hon undervisar och fortsätter sin forskning om vita sydafrikaner.

Annikas nuvarande forskningsprojekt heter "Fragile environments, strong families - South African Afrikaners perseverance in an era of uncertainty" och finansieras av Riksbankens Jubileumsfond. Projektet undersöker vita afrikander-familjer i Västra Kapstaden, mer specifikt hur familjerna navigerar i världen post-apartheid. Efter apartheid-tiden lever sydafrikaner med många olika typer av utsatthet i vardagen. Det handlar bland annat om bristande infrastruktur, ekonomiska och miljörelaterade problem samt brottslighet och fattigdom. Trots alla dessa utmaningar har vita sydafrikaner lyckats förbättra sina inkomstnivåer. Annikas forskning undersöker hur familjestrukturer och sociala nätverk bidrar i denna framgång. Hur stöttar människor varandra? Vilka problem står de inför? Vilken betydelse har den täta släktskapsorganisationen i deras storfamiljer? Hur omfördelas de lokala resurserna inom de sociala nätverken och hur reflekteras släktbanden i det omgivande samhället?

Ett etnografiskt exempel på denna omfördelning av resurser handlar om fruktodling. I städerna i Västra Kapprovinsen spelar odling av frukt och grönsaker en viktig roll i ekonomin. Genom sina sociala och släktbaserade nätverk kan vissa familjer få tillgång till produkter som inte uppfyller de strikta normerna för förpackning. Det sätt på vilket dessa "extra" produkter fördelas förtäljer mycket om de lokala nätverkens volym och hur familjeförhållanden och sociala nätverk formar delningsprocessen. Vilka tjänster och gentjänster håller dessa nätverk igång när penningekonomin inte längre definierar reglerna för reciprocitet?

Annikas senaste bok, "Afrikaners and the Boundaries of Faith in Post-Apartheid South Africa" (2022), har publicerats på Routledge. I boken undersöks vita afrikanders skiftande moraliska och spirituella liv i Sydafrika efter apartheid. Efter att hon arbetat i Sydafrika i över 25 år och skriver på ytterligare en bok, vill hon i framtiden också utveckla forskningsprojekt närmare hemma, i Sverige och Finland.

Text: Hossam Sultan, år 2021