Maria Lindskog

En frisk hjärna är en hjärna i balans. Att vara i balans är dock inte samma sak som att vara statisk, utan en mängd mekanismer samverkar i hjärnan för att kunna öka aktiviteten när vi t ex lär oss nya saker, men samtidigt hålla den totala aktiviteten på en hälsosam nivå. Vi studerar kopplingarna mellan nervceller – synapserna – som är fundamentala för att behålla den balanserade aktiviteten. Framförallt studerar vi hur olika mekanismer för plasticitet samverkar, och hur synapserna inte bara kan fungera som ”volymkontroller” utan även som ”växellådor”: vid synapsen påverkas inte bara hur mycket signal som går fram, utan även hur snabbt synapsen kan förändras, och därmed påverkas nervcellernas aktivitetsmönster. För dessa studier använder vi försöksdjur, och mäter de elektiska signaler som uppstår vid synapsen, och kombinerar det med att förstå hur synapsen är uppbyggd. Vi studerar även djurens beteende, för att se hur det påverkas när den synaptiska växellådan påverkas.

Förrutom nervceller så har en annan celltyp, astrocyten, en viktig roll i att reglera synaptisk funktion. Vi vet mycket mindre om hur astrocyter fungerar, jämfört med nervceller, och de interagerar väldigt nära vid synapsen. Detta gör det svårt, men också spännande, att förstå vad som är vad. Vi har utvecklat metoder för att kunna mäta astrocyternas aktivitet.

Vårt intresse för astrocyter startade när vi förstod att astrocyter ofta är påverkade i psykisk sjukdom. Det är känt att i många sjukdomar som drabbar hjärnan så är det synapserna som är påverkade. Vi tror att en stor del av problemen inte ligger i själva synapsen, utan i hur den regleras av astrocyten. Därför använder vi modelldjur för olika sjukdomar, framförallt depression och Alzheimers sjukdom, för att hitta sätt att påverka astrocyterna, vilket förhoppningsvis kan leda till nya behandlingar.