Bankkriser och krishantering i teori och praktik i Sverige 1900 - 1939

Beskrivning

Huvudfrågorna i detta projekt är varför vi har bankkriser och vad vi kan göra åt dem. Vi argumenterar för att mer forskning på banknivå med både kvalitativa och kvantitativa metoder och material behövs för att besvara dessa frågor. En del av projektet är att slutföra en kvantitativ databas bestående av månatliga balansräkningar på banknivå för alla affärsbanker och Riksbanken. Vi kommer också att bygga upp en kvalitativ databas på banknivå för perioden för att att kombinera med den kvantitativa databasen. Den kvalitativa databasen kommer att baseras på det omfattande material som finns tillgängligt hos Bankinspektionen (BI) och dess föregångare Bankbyrån, kompletterat med material från Riksgäldskontoret - i synnerhet Kredtikassan AB som inrättades för att rädda banker i 1920-talskrisen - samt relevant material från Riksbanken och Riksdagen.

Kombinationen av kvantitativa och kvalitativa data på banknivå möjliggör en unik studie. Den första nyckelfrågan är vilka specifika egenskaper som gjorde individuella banker mer eller mindre benägna att drabbas av svårigheter. Att veta mer om de specifika faktorerna bakom individuella bankers problem innebär också att vi kan undersöka vilken typ av krishantering som var mest effektiv, dvs. förebyggande åtgärder av myndigheterna under högkonjunkturen eller ingripande genom LLR och/eller bankräddningspaket för att lindra den pågående krisen.

Projekt är såvitt vi vet den första systematiska studien av förebyggande krishantering på banknivå. Vi gör detta genom att använda Bankinspektionens arkiv och ställa tre olika frågor: 1) vilka strategier bland bankerna uppfattades som riskabla, 2) hur signalerade BI sin oro till bankerna och vad rådde/ tvingade BI bankerna att göra i förhållande till sin (BI:s) oro, 3) vilka blev konsekvenserna av BI:s ingripande och varför?

Dessutom undersöker vi LLR och bankräddningspaket för att se vad den totala effekten av bankstöd kan ha varit på enskilda banker, banksektorn och ekonomin som helhet. En följdfråga är därför hur dessa olika typer av krishantering kombinerades och hur de påverkade enskilda banker - i synnerhet effekterna av asymmetriskt stöd till banker i kris.

Vi har valt perioden 1900 till 1939 som analysperiod eftersom den innehåller flera kriser, 1907, 1921-22 och 1931. Den innehåller också olika monetära regimer och det viktiga första världskriget, som i grunden förändrade marknaderna och affärsutsikterna.