Marknader och ekonomisk nedgång. Marknadsplatser, ekonomiska regleringar och samhällsomvandling i Sverige 1700-1900

Beskrivning

Marknader och marknader har studerats ingående i det senmedeltida Europa, särskilt i Italien, Frankrike, England och Nederländerna. Studier hade visat att marknader ledde till ekonomisk tillväxt, särskilt innovation, äganderätt och förutsättningen för långsiktig ekonomisk tillväxt. I Västeuropa minskade marknaden från 1500-talet och framåt.

I Sverige ökade marknaden dramatiskt från 1600-talet och bidrog sannolikt (troligen) till ekonomiska framsteg och stärkte äganderätten. I Stockholm, i provinserna och på platser där det var långt dit har staten gett tillstånd till årliga marknader, en eller två gånger per år. Det fanns många mässor och marknader i Sverige, särskilt under 1700- och 1800-talen. I början av seklet var många av marknadsplatserna nedmonterade eller hade förlorat sin roll. Det finns dock ingen omfattande forskning på området, förutom sociologen Börje Hanssens avhandling från 1952, där han redogör för marknader i Simrishamn och Örkelljunga i slutet av 1700-talet. Hur nedmonterat såg ut är närmast okänt.

Syftet med det föreslagna projektet är att undersöka marknadsplatsernas roll i Sverige mot bakgrund av 1700- och 1800-talens samhällsomvandling, med dess marknadsintegration och avreglering, samt att försöka förklara varför de minskade i omfattning under 1800-talet.