Kostnader för träning under cancerbehandling ur ett samhällsperspektiv

Anna-Karin Ax, Magnus Husberg, Birgitta Johansson, Ingrid Demmelmaier, Sveinung Berntsen, Katarina Sjövall, Sussanne Börjeson, Karin Nordin, Thomas Davidson

Institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet
Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet
Institutt for idrettsvitenskap og kroppsöving, Universitetet i Agder
Fakulteten för hälsovetenskap, Högskolan Kristianstad

Publicerad 24 maj 2022 i Acta Oncologica: https://doi.org/10.1080/0284186X.2022.2075238

Bakgrund

Träning under cancerbehandling har positiva effekter på hälsan och kan minska biverkningar av behandling. Viss forskning har också visat att träning kan minska vårdskonsumtion och förbättra återgång till arbete efter sjukskrivningar, vilket på sikt skulle kunna spara pengar för samhället. Vi beräknade samhälleliga kostnader vilket innefattade kostnader för träning, sjukskrivning/sjukersättning och vårdkonsumtion hos personer som deltog i en träningsintervention under deras cancerbehandling och jämförde med en motsvarande grupp som inte erbjöds träning (=jämförelsegrupp). Vi jämförde också kostnader för träning på hög respektive låg/måttlig intensitet.

Metod

Vi inkluderade deltagare från Phys-Can studien, Sverige. Phys-Can var en randomiserad kontrollerad studie där deltagarna nyligen hade diagnostiserats med bröst, - prostata-, eller tjock- och ändtarmscancer och som skulle påbörja tilläggsbehandling. Deltagarna blev slumpmässigt lottade till träning med hög intensitet (265 personer inkluderade i denna studie) eller låg/måttlig intensitet (269
personer inkluderade i denna studie). Hälften i varje grupp fick extra stöd för att genomföra sin träning. Träningen pågick under 6 månader och bestod av styrketräning i grupp samt konditionsträning på egen hand. Träningsstudien föregicks av en studie som inte erbjöd träning, som användes som jämförelsegrupp (85 deltagare). Vi beräknade kostnader för träningsprogrammet, sjukvårdsbesök samt sjukskrivning/sjukersättning upp till ett år efter avslutad träningsperiod.

Resultat

Deltagarna som var med i träningsstudien hade lägre kostnader för förskrivna läkemedel samt mindre antal dagar och därmed kostnader för sjukersättning. Det var ingen skillnad mellan tränings-och jämförelsegruppen i totala kostnader för samhället, vårdkonsumtion eller för sammanslagna kostnader för sjukersättning och sjukskrivning. Det fanns inte heller några skillnader i samhällskostnader mellan de två olika träningsintensiteterna i träningsprogrammet.

Slutsatser

Vårt budskap till beslutsfattare är att träning med sina positiva hälsoeffekter kan implementeras i cancervården utan att det leder till kostnadsökningar, men inte heller till besparingar för samhället