Vilka deltar och vilka tar sig i mål?
Jämförelse mellan deltagare/icke deltagare i en träningsstudie under pågående
cancerbehandling (Phys-Can), samt mellan de som slutför träningsstudien och de
som avbryter

E. Strandberg, C. Beana, K. Vassbakk-Svindlanda, H. L. Brookea, K. Sjövallb, S. Börjesonc, S. Berntsena, K. Nordin, I. Demmelmaier

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet. Verksamhetsområde Onkologi, Skånes Universitetssjukhus.
Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings Universitet.
Institutt for idrettsvitenskap og kroppsøving, Universitet i Agder

Publicerad i Supportive Care in Cancer Sept 2021

Syfte

Syftet med denna studie var att jämföra sociodemografiska samt hälso- och träningsrelaterade faktorer mellan de som väljer att delta i en träningsstudie under pågående cancerbehandling med de som avböjer, samt att jämföra samma faktorermellan de som slutför och de som avbryter.

Metod

Patienter som nyligen diagnostiserats med bröst-, prostata eller kolorektalcancer tillfrågades om att delta i en sex månaders träningsstudie. Bakgrundsdata samlades in via ett frågeformulär och journaler (n=2051). Ytterligare data samlades in med hjälp av en mer utförlig enkät, mätning av fysisk aktivitetsnivå och konditionstest för de som samtyckte till deltagande (n=577). Data samlades även in från en andel av
de som avböjt deltagande i studien (n=436).

Resultat

De som deltog i studien var i genomsnitt yngre (59 ± 12 år) än de som avböjde (64 ± 11 år), det var en större andel kvinnor bland de som deltog (80%) jämfört med de som avböjde (75%) och större andel av de som deltog hade inplanerad kemoterapi (54%) jämfört med de som avböjde (34%). En större andel av de som tackade ja hade universitetsutbildning (60% mot 40%); de rapporterade även högre ångest och
trötthet, hade högre förväntningar på träningen och mindre rörelserädsla än de som avböjde. Det var fler av deltagarna som klassadessom ”fysisk inaktiva” vid studiestart,men bland deltagarna (n=410) var det större andel av dem var klassade som ”fysisk aktiva” vid studiestart som slutförde träningsperioden. Dessa
rapporterade även lägre nivåer av rörelserädsla än de som avbröt sitt deltagande (n=167).

Slutsats

Vid rekrytering av deltagare till onkologiska träningsstudier bör man särskilt beakta grupperna män, patienter som saknar universitetsutbildning och äldre patienter. Man bör också försöka att rekrytera patienter med låg tilltro till egen träningsförmåga och de patienter som har låga förväntningar på träningen. För att behålla deltagarna i träningsstudier kan extra stöd behövas för patienter med
rörelserädsla och för de som saknar träningsvana sedan tidigare.