Att mäta våld

Ett sätt att mäta våldsutsatthet är att analysera antalet anmälda våldsbrott genom kriminalstatistik. Genom den går det att få en uppfattning om det polisanmälda våldet.

Men kriminalstatistiken visar inte en helhetsbild av hur utbrett våldet är eftersom det finns ett mörkertal. Hur stort mörkertalet är varierar också, bland annat beroende på skillnader i anmälningsbenägenheten mellan olika typer av brott. Till exempel är anmälningsbenägenheten vid sexualbrott särskilt låg i jämförelse med andra brottstyper.

I Sverige ansvarar Brottsförebyggande rådet (Brå) för den officiella kriminalstatistiken av anmälda brott.

Kriminalstatistik och våldsutsatthet

För att få en mer komplett bild av befolkningens totala utsatthet för våldsbrott, både det polisanmälda våldet och brott som inte polisanmälts, kompletteras ofta kriminalstatistiken med brottsofferundersökningar.

I undersökningarna ställs frågor om brott till ett urval av befolkningen för att få information om brottsutsatthet, uppskatta mörkertalet för olika typer av brott, få jämförelsetal samt för att följa utvecklingen över tid för olika brottstyper. Den här sortens undersökningar i kombination med kriminalstatistik anses ge en mer fullständig bild av brottsutsattheten i det studerade landet.

I Sverige mäts utsattheten för brott årligen i den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som utförs av Brå. Syftet med NTU är att undersöka människors utsatthet för brott, upplevelse av oro och otrygghet samt förtroende för rättsväsendet.

Brottsofferundersökningar och våldsutsatthet

I Sverige utförs regelbundet två befolkningsundersökningar om hälsa och levnadsförhållanden: Hälsa på lika villkor (HLV) som utförs av Folkhälsomyndigheten och Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) som utförs av Statistiska centralbyrån. I undersökningarna ingår frågor om utsatthet för fysiskt våld och hot om våld.

Undersökningar om hälsa och levnadsförhållanden

Enskilda studier genomförs också som särskilt har till syfte att studera utsatthet för våld. I dessa undersökningar ställs frågor som detaljerat beskriver olika typer av våld, exempelvis ”Har du någon gång senaste året blivit knuffad …?” Sådana frågor gör det lättare för den som deltar i undersökningen att se sina egna erfarenheter som uttryck för våld. En mer öppen fråga, exempelvis ”Har du någon gång senaste året varit utsatt för våld?”, är svårare att besvara eftersom begreppet "våld" kan tolkas på olika sätt.

Genom följdfrågor kan offrets relation till förövaren och effekter på hälsan studeras. I studierna kan det också gå att få en uppfattning om huruvida våldet är upprepat eller inte genom att frågorna inte bara gäller det senaste året utan speglar våldsutsatthet ur ett längre tidsperspektiv. Då kortare tidsperioder undersöks finns det en risk att det upprepade våldet förbises, eller att antalet fall av vissa typer av våld blir så litet att någon säker uppskattning av förekomsten inte kan göras.

Vilken typ av metod som används för insamling av data påverkar också resultatet.

Om telefonintervjuer används som metod kan de som svarar på frågorna ha åhörare, vilket kan påverka respondentens svar. Det blir också ett bortfall om urvalspersonerna inte kan nås. Vid insamling genom postenkät blir det ett bortfall av dem som har läs- och skrivsvårigheter eller andra kognitiva funktionsnedsättningar. Det går inte heller att veta vem som faktiskt har svarat på enkäten. Det kan också uppstå en enkät-trötthet som ökar bortfallet. Vid både telefon- och enkätinsamling faller vanligen personer bort som bor på institution eller saknar bostad, vilket kan leda till missvisande resultat.

Insamling kan också ske genom personliga intervjuer. Då går det att få mer uttömmande svar, men det kan också vara svårt för respondenten att svara på frågor om våldsutsatthet i en intervjusituation. I vissa situationer bifogas därför en särskild enkät som rör känsliga frågor.

När äldre åldersgrupper studeras eller när frågorna rör övergrepp under barndomen finns det en risk att respondenterna inte minns våld som ligger långt tillbaka i tiden. Det kan också vara så att den utsatta inte förstod innebörden av händelsen och därmed kan våldsutsatthet i barndomen komma att underskattas. Mindre allvarligt våld kan också glömmas bort med tiden vilket kan påverka resultaten.

I uppskattningen av våldets omfattning ingår också andra datakällor om brott i nära relationer, som till exempel patientregister, uppgifter om dödligt våld och enkätundersökningen om våld mot kvinnor som har gjorts inom EU.

Publikation: "Våld mot kvinnor: en undersökning omfattande hela EU" (European Union Agency for Fundamental Rights 2014) länk till kunskapsbankens databas