Behandling av förövare dömda för våld i nära relationer

Kriminalvården har utvecklat två behandlingsprogram för dömda förövare: Relationsvåldsprogrammet (RVP) och Preventing Domestic Violence (Predov). Programmen är ackrediterade, vilket innebär att de bedömts och godkänts av en vetenskaplig panel.

Om ackreditering på Kriminalvårdens webbplats

Kriminalvården arbetar med en utvärdering av både RVP och Predov. Studien förväntas vara klar 2026.

Relationsvåldsprogrammet (RVP)

Programmet är ett individuellt och flexibelt program och ackrediterades 2017. Det syftar till att minska risk för återfall i relationsvåld och riktar sig till både kvinnor och män som använt våld mot en närstående (partner, före detta partner, barn, bonusbarn, föräldrar, syskon eller vänner som kan likställas med familj). Programmet erbjuds främst på anstalter med relationsvåldsdömda samt i frivården.

I programmet kartläggs varje klients problematik och man tar fram individuella behandlingsplaner. Teori och metod för programmet utgår från kognitiv beteendeterapi. Programmet fokuserar på riskfaktorer för återfall i relationsvåld utifrån tre teman: ”Emotionell stabilitet”, ”Attityder” och ”Relationsmönster”. Omfattningen är 25 till 40 möten om 60 till 90 minuter. Programmet är också förstahandsval när det gäller behandling av hedersvåldsdömda klienter.

Om relationsvåldsprogrammet RVP på Kriminalvårdens webbplats

Preventing Domestic Violence (Predov)

Predov är ett nytt individuellt program som utvecklats av Kriminalvården i nära samarbete med kommunala verksamheter som har lång vana av att behandla icke dömda klienter. Programmet ackrediterades i december 2020.

Behandlingsprogrammet syftar till att minska risken för återfall i relationsvåld. Det riktar sig till klienter som utövat våld i nära relation, oavsett kön, könsidentitet eller sexuell läggning. Brottsoffret kan vara en partner, före detta partner, barn, bonusbarn, föräldrar, syskon eller vänner som likställs med familj.

Teori och metod för programmet utgår från kognitiv beteendeterapi. Programmet fokuserar på riskfaktorer för återfall i relationsvåld utifrån tre teman: ”Känslor och balans i livet”, ”Tankar och regler om relationer” och ”Kommunikation och relationer”. Programmet är manualstyrt, med en viss flexibilitet för att kunna möta varje klients individuella behov. Omfattningen är 22 möten om 60 till 90 minuter. Programmet kan påbörjas i anstalt och avslutas i frivård.

Om Predov på Kriminalvårdens webbplats

Kriminalvården har ett pågående regeringsuppdrag (2023–2028) att implementera och testa Predov i ett urval av kommunala verksamheter. Socialstyrelsen ansvarar för utvärderingen.

Publikation: "Uppdrag att implementera och utvärdera behandlingsprogram för personer som utövar våld mot närstående" (2023), fulltext i kunskapsbankens databas

Utöver manualbaserade behandlingsprogram, som används i Kriminalvården och frivården, erbjuder frivilligorganisationer och mansjourer i Sverige så kallade processorienterade program. Bland dessa finns verksamheter som hämtar inspiration från norska Alternativ til vold (ATV) och kanadensiska Center for Violence Intervention and Research (CIRV).

Flera systematiska forskningsöversikter har publicerats för att ge svar på om behandlingsprogram för förövare av våld i nära relationer har någon effekt. Sammantaget visar översikterna att forskningen på området ofta har metodologiska brister som gör det svårt att bedöma behandlingseffekter.

En slutsats som kan dras från studier generellt är att behandlingsinsatserna tycks ha små effekter vad det gäller att minska återfall i våld i nära relationer.

Forskningsartikel: "Does batterers' treatment work? A meta-analytic review of domestic violence treatment" (2004) på förlaget Elseviers webbplats

Forskningsartikel: "Court‐Mandated Interventions for Individuals Convicted of Domestic Violence" (2008) på förlaget Wileys webbplats

Forskningsartikel: "Interventions for intimate partner violence: review and implications for evidence-based practice" (2009) på webbplatsen för National Center for Biotechnology Information

Forskningsartikel: "Cognitive behavioural therapy for men who physically abuse their female partner" (2011) på Cochrane librarys webbplats

Forskningsartikel: "Domestic Violence Perpetrator Programs in Europe, Part II: A Systematic Review of the State of Evidence" (2013) på förlaget Sage webbplats

En utvärdering av Idap i Kriminalvården kunde inte visa på någon statistiskt säkerställd skillnad i risken för återfall mellan hela behandlingsgruppen (inklusive klienter som avbrutit behandlingen i förtid) och jämförelsegruppen, vare sig för något våldsbrott inklusive partnervåld eller för partnervåld specifikt. För gruppen behandlade klienter som fullföljde hela programmet syntes en minskning av risken för återfall i relationsbrott, men inte heller detta resultat gick att säkerställa statistiskt. Slutsatsen i studien är att Idap i bästa fall endast har små återfallsminskande effekter. Kriminalvården bedriver inte lägre Idap med anledning av detta.

Forskningsartikel: ”Effectiveness of the IDAP Treatment Program for Male Perpetrators of Intimate Partner Violence: A Controlled Study of Criminal Recidivism” (2017) på förlaget Sage webbplats

Socialstyrelsen genomförde 2010 en utvärdering av åtta olika verksamheter för män som utövat våld mot en kvinnlig partner och som frivilligt sökt sig till behandling. Verksamheterna, som samtliga var knutna till socialtjänsten, delades in i tre olika kategorier av insatser: Alternativ till våld (ATV), kris- eller manscentrum respektive Utväg.

Resultaten visade att många män minskade sitt våld under uppföljningstiden, deras psykiska hälsa förbättrades och alkohol- och narkotikabruket minskade. Inga signifikanta skillnader kunde dock uppmätas mellan de olika typerna av insatser. Det fanns heller ingen kontrollgrupp att jämföra med. Det är därmed oklart om de uppmätta förbättringarna hade med insatserna att göra eller om förbättringarna berodde på något annat.

Publikation: ”Behandling av män som utövar våld i nära relationer – en utvärdering” (Socialstyrelsen 2010) fulltext i kunskapsbankens databas

Socialstyrelsen har också haft i uppdrag av regeringen att ta fram metoder för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens behandlingsarbete med våldsutövare i nära relationer. Myndigheten skulle identifiera metoder med lovande resultat, eller sätta samman nya metoder för att kunna utvärdera dessa senare. Rapporten visar att det saknas tillräckligt vetenskapligt stöd för att någon behandlingsmetod ska kunna rekommenderas framför någon annan. I rapporten identifierar Socialstyrelsen nio metoder med visst vetenskapligt stöd för att förebygga återfall i våld, men de används inte i Sverige. Metoderna med visst vetenskapligt stöd, och metoder som används i Sverige utan sådant stöd, beskrivs i rapporten.

Publikation: "Behandlingsmetoder för personer som utövar våld i nära relationer" (Socialstyrelsen 2020), fulltext i kunskapsbankens databas

I studier har man undersökt varför behandlingsprogram inte tycks ha så stor effekt. En förklaring som förts fram är att programmen inte tagit hänsyn till individuella skillnader mellan männen som ingått i gruppbehandling. Männen kan ha använt våld av olika orsaker och kan vara motiverade till förändring i olika hög grad. Vissa män kan lida psykisk ohälsa, missbruk och/eller ha en generell våldsproblematik som inte hanterats i behandlingsprogrammen. Det kan också ha funnits brister i implementeringen av programmen.

Forskningsartikel: "Applying Effective Corrections Principles (RNR) to Partner Abuse Interventions" (2013) förlaget Springers webbplats

Själva formatet med behandling i grupp kan också vara en förklaring. Möjligen kan förövare med låg risk för att återfalla i våldsbrott påverkas negativt av gruppdeltagare med högre risk för återfall.

Forskningsartikel: "Domestic Violence Perpetrator Programs: A Proposal for Evidence-Based Standards in the United States" (2016) förlaget Springers webbplats

Flera forskningsartiklar ger rekommendationer för att kunna förbättra behandlingsinsatserna. En rekommendation är att ta större hänsyn till klienternas individuella risker och styrkor. En annan är att vara öppen för att använda behandlingsformer som traditionellt inte använts för att minska risken för återfall i relationsvåld, till exempel MI, motiverande samtal.

Forskningsartikel: "Implications of Partner Abuse State of Knowledge. Findings for Prevention, Treatment, and Policy" (2013) på webbplatsen Ingenta Connect

Forskningsartikel: "Perpetrator programmes for partner violence: Are they based on ideology or evidence?" (2012) på förlaget Wileys webbplats

Forskningsartikel: Preventing intimate partner violence via the Internet: A randomized controlled trial of emotion‐regulation and conflict‐management training for individuals with aggression problems" (2017) på förlaget Wileys webbplats