Kriminalstatistik och våldsutsatthet

Brottsrubriceringen misshandel avser alla gärningar där någon uppsåtligen tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter offret i vanmakt eller något annat tillstånd.

Enligt Brå:s statistik polisanmäldes under 2023 cirka 86 000 misshandelsbrott i Sverige.

Av det totala antalet anmälda fall av misshandel gick cirka 30 600 fall under brottskoden misshandelsbrott mot man 18 år eller äldre. Av dessa avsåg 57 procent misshandel av en obekant gärningsperson.

Under 2023 uppgick antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinna 18 år eller äldre till cirka 30 000 brott. Av dessa avsåg 81 procent misshandel som skett av en bekant gärningsperson.

De senaste åren har Brå redovisat antalet fall av misshandel uppdelat på relationen mellan gärningspersonen och brottsoffret. Sedan den 1 januari 2019 är statistiken indelad i fyra relationstyper:

• är eller har varit närstående genom parrelation
• är heller ha varit närstående genom släktskap eller familj
• annan slags bekantskap
• obekant med offret.

Analyser har pekat på att det finns brister i hur relationen mellan offer och förövare kodas när Polisen registrerar en anmälan om ett misshandelsbrott. En granskning gjord av Brå visar att ett betydande antal misshandelsbrott mot kvinnor där gärningspersonen varit en nuvarande eller tidigare partner felkodats som ”närstående genom släktskap eller familj” eller ”annan slags bekantskap”. Andelen anmälda misshandelsbrott begångna mot kvinnor av en partner har därmed i hög grad underrapporterats i statistiken. Även vid polisanmäld misshandel av män har brott felkodats som ”släktskap eller familj” i fall där gärningspersonen varit en närstående i en parrelation.

Publikation: "Kvalitetsgranskning av anmälda misshandelsbrott efter relationstyp 2019–2021. En kvalitetsstudie inom kriminalstatistiken" (Brå 2023) fulltext i kunskapsbankens databas

På grund av kvalitetsbristerna är det svårt att göra jämförelser med tidigare år vad det gäller relationen mellan offret och gärningspersonen. Det statistiken visar är dock att det är betydligt vanligare att gärningspersonen är en nuvarande eller tidigare partner vid polisanmäld misshandel av kvinnor än vid polisanmäld misshandel av män.

År 2023 anmäldes 1 137 fall av grov kvinnofridskränkning, vilket var 9 procent färre än 2022. Minskningen av antalet anmälda fall av grov kvinnofridskränkning har pågått under ett antal år.

Läs om Brås analys om varför anmälda fall av grov kvinnofridskränkning har minskat

Sexualbrott omfattar flera olika brottstyper. Dessa varierar från gester med kränkande sexuell innebörd till grov våldtäkt med inslag av misshandel.

År 2023 anmäldes runt 24 200 sexualbrott, vilket var en minskning med 2 procent jämfört med föregående år. De vanligast förekommande sexualbrotten som anmäldes var sexuellt ofredande (cirka 9 500) och våldtäkt inklusive det nya brottet oaktsam våldtäkt (cirka 9 400).

Av de anmälda våldtäkterna gällde 3 800 våldtäkter mot barn i åldern 0–17 år.

Av de anmälda våldtäkterna var 92 procent brott mot en kvinna eller flicka och 8 procent brott mot en man eller pojke.

Sedan 2019 rapporteras våldtäktsbrotten mot vuxna enligt fyra typer av relationer mellan brottsoffret och gärningspersonen:

• närstående genom parrelation
• närstående genom släktskap eller familj
• annan sorts relation eller bekantskap
• obekanta.

Av samtliga anmälda våldtäkter mot vuxna 2023 var brottsoffret och gärningspersonen närstående genom parrelation i 33 procent av fallen. Andelen våldtäkter som begåtts av en närstående genom parrelation var dubbelt så stor vid anmälda våldtäkter mot kvinnor (35 procent) som vid anmälda våldtäkter mot män (15 procent). Vid våldtäkterna mot män var det i stället vanligare med obekant gärningsperson (40 procent), medan detta gällde för 25 procent av våldtäkterna mot kvinnor.

Brå har analyserat de polisanmälda sexualbrotten åren 2005−2017 med fokus på sexuellt ofredande och våldtäkt mot personer 15 år eller äldre.

Antalet polisanmälda sexuella ofredanden och våldtäkter har ökat sedan 2005, med en första ökning i början av analysperioden. Därefter följde en period där antalet polisanmälda brott låg stabilt. Från 2015 har antalet anmälningar ökat ytterligare. Ökningen har varit större för sexuella ofredanden än för våldtäkter.

Antalet anmälningar om våldtäkt har ökat framför allt under åren 2005−2009 samt 2016−2017. I över nio av tio polisanmälda våldtäkter är offret en kvinna. De flesta anmälda våldtäkter har skett inomhus, framför allt i privatbostäder. I nästan samtliga fall är gärningspersonen en man.

Relationen mellan gärningsperson och offer

Andelen våldtäktsanmälningar där gärningspersonen är en bekant eller vän till offret har ökat kontinuerligt mellan 2005 och 2017. Andelen anmälningar där gärningspersonen är en nuvarande eller tidigare partner har varierat och låg 2017 på samma nivå som 2005.

Antalet polisanmälda våldtäkter av okända gärningspersoner förefaller inte ha ökat. Mellan 2011 och 2017 ökade däremot anmälningarna om våldtäkter där gärningsmannen och offret tidigare bara haft kontakt via internet.

Antalet anmälda sexuella ofredanden av både kända och okända gärningspersoner har ökat under analysperioden. Mellan 2011 och 2017 ökade anmälningar om sexuella ofredanden via internet relativt kraftigt. Efter 2011 skedde samtidigt en relativt kraftig ökning av anmälningar av sexuella ofredanden i nöjeslivet.

I likhet med anmälda våldtäkter är majoriteten av de som utsatts för sexuellt ofredande kvinnor, och gärningspersonen är i de allra flesta fall en man.

Sexualbrott omfattas av ett stort mörkertal. Det gör att analyser av polisanmälda sexualbrott inte ger en heltäckande bild av den faktiska utsattheten.

Publikation: "Indikatorer på sexualbrottsutvecklingen 2005–2017" (Brottsförebyggande rådet 2019) fulltext i kunskapsbankens databas

Läs mer om rapporterad ökning av utsatthet för sexualbrott i NCK:s kunskapsbank:

Brottsofferundersökningar och våldsutsatthet