Grov kvinnofridskränkning

Lagen är utformad för att underlätta åtal av gärningsmän som upprepat kränkt en närstående kvinna.

Brottet grov kvinnofridskränkning ingår i 4 kap. Om brott mot frihet och frid. Brottsbalk (1962:700) (4 a §), lagen.nu

Straffet för grov kvinnofridskränkning är, från den 1 januari 2022, som lägst fängelse i ett år och som högst fängelse i sex år. Det tidigare minimistraffet var fängelse i nio månader.

När det gäller våld i nära relationer är förövaren oftast en man och brottsoffret oftast en kvinna. Rubriceringen grov kvinnofridskränkning infördes för att göra detta förhållande tydligt och synliggöra det våld som tidigare ansetts tillhöra den privata sfären.

För att ett brott ska falla under grov kvinnofridskränkning är det en förutsättning att det är en man som har begått de brottsliga handlingarna mot en kvinna. Här avses en kvinna som gärningsmannen har eller har haft ett förhållande med, som gift eller som sambo. Det förutsätts vanligen att gärningsmannen och brottsoffret bor eller har bott tillsammans.

Att våldet är systematiskt och upprepat utgör kärnan i grov kvinnofridskränkning. Hur många gärningar som tillsammans innebär en upprepad kränkning ska bedömas med utgångspunkt i gärningarnas karaktär och omständigheterna i det enskilda fallet. Ju allvarligare en kränkning är, desto färre gärningar krävs. För att vara upprepad måste det röra sig om minst två gärningar.

För en person som lever i en vardag präglad av våld kan det vara svårt att redogöra för olika händelser och tidpunkter för brotten. Kränkningarna måste ha skett inom ett visst tidsintervall (sex månader). Men när det gäller en serie av händelser behöver brottsoffret inte kunna redogöra för enstaka händelser i detalj eller tala om exakt när de inträffat.

Om det är en man som utsatts för våld av en kvinna i en nära relation eller om handlingarna riktats mot andra närstående, till exempel barn, föräldrar eller syskon, faller brottet istället under rubriceringen grov fridskränkning. Det gäller även våld i samkönade relationer eller gärningar som begås i en relation där parterna inte bor tillsammans.

Grov kvinnofridskränkning faller under allmänt åtal, vilket betyder att åklagaren väcker åtal för samhällets räkning. Detta innebär att kvinnan inte själv behöver anmäla brottet för att polisen ska kunna påbörja en brottsutredning. Men om brottsoffret inte vill medverka i utredningen kan brottet vara svårt att bevisa, något som kan leda till att förundersökningen läggs ned.

En särskild utredare fick 2019 i uppdrag att analysera om minimistraffet för grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning skulle höjas, samt föreslå en lämplig höjning. Utredningen föreslog att inte att höja minimistraffet, eftersom en straffskärpning skulle kunna leda till att färre fälls för grov kvinnofridskränkning och istället döms till lägre straff för enskilda brott.

"Ett särskilt hedersbrott" (statens offentliga utredningar 2020:57) 7 oktober 2020, på regeringens webbplats

I en proposition i augusti 2021 föreslog dock regeringen att minimistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning skulle höjas från fängelse i nio månader till fängelse i ett år. Detta för att motsvara brottets allvar. Regeringen föreslog också att brotten förtal och grovt förtal ska kunna ingå i grov frids­kränk­ning och grov kvinno­frids­kränkning.

"Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer" (Proposition 2020/21:217) 27 juli 2021, på regeringens webbplats

I november 2021 beslutade riksdagen att höja minimistraffet till fängelse i ett år. Man beslutade också att förtal ska kunna ingå i ett åtal om grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2022.

Den första tiden efter att brottet grov kvinnofridskränkning infördes ökade antalet anmälda, uppklarade och lagförda brott. Men sedan 2008 har det skett en minskning. Brottsförebyggande rådet (Brå) fick därför uppdraget att analysera varför det förhåller sig så.

I en rapport från 2019 konstaterar Brå att minskningen till stor del beror på hur brotten registreras vid anmälan. Numera registreras underbrotten vid anmälan för att sedan, eventuellt, samlas ihop till grov kvinnofridskränkning i ett senare skede. Det minskade antalet anmälningar av grova kvinnofridskränkningar bedöms alltså inte bero på någon större förändring i utsatthet för våld i nära relationer och det beror inte heller på minskad benägenhet att anmäla.

Intervju i NCK:s kunskapsbank: "Färre lagföringar för grov kvinnofridskränkning FEL LÄNK"

Publikation: "Grov kvinnofridskränkning, brottets hantering och utveckling i rättskedjan 1998–2017" Brottsförebyggande rådet 2019, fulltext i kunskapsbankens databas