Den här avhandlingen behandlar på de finländska desertörer som kom till Sverige under andra världskriget på flykt undan kriget och krigstjänsten.
Sveriges beredskap inför det andra världskriget har debatterats och analyserats i stort sett sedan krigets slut, men oftast med ett fokus på svensk militär beredskap och i viss mån försörjnings-beredskapen. I slutet av kriget var flyktingströmmen till Sverige fortfarande betydande, främst finländare men även tyskar, sovjetiska medborgare, och balter. I den statliga offentliga utredningen 1945:1 finns en sammanställning av de flyktingar som fanns i Sverige 1 december 1944 baserat på deras nationalitet. Tabellen visar att det då fanns cirka 175 000 utländska personer här i Sverige varav cirka 90 000 som kategoriserades som flyktingar och cirka 6 000 av dessa var finska medborgare. Under Sovjetunionens storoffensiv mot Finland under våren och sommaren 1944 var flykten från Finland som störst. Enligt tidigare forskning var de flesta av männen som kom till Sverige som då värnpliktiga soldater och två tredjedelar var svenskspråkiga. Som historikern Ville Kivimäki visar i sin avhandling var många av de som deserterade traumatiserade av sina krigserfarenheter men det fanns även de som deserterade innan de hade blivit krigsplacerade. Detta tyder på att orsakerna bakom deserteringen kunde vara väldigt olika. Också det faktum att vissa blev kvar i Finland som så kallade skogsgardister medan andra flydde till Sverige tyder på olika flyktmotiv och kanske även på olika uppfattningar kring sina beslut att desertera över huvud taget.
Genom att analysera förhörsprotokoll från landsfiskalerna i ett antal distrikt samt personakter från interneringsläger och från utlänningskommissionen ska de finländska desertörernas erfarenheter och känslor kopplade till krig i allmänhet och desertering i synnerhet bidra med kunskap om varför de finländska soldaterna valde att fly från sin krigstjänst till Sverige. Det är även relevant i förhållande till annan forskning att analysera vilken uppfattning både svenska och finska staten hade om de finländska desertörerna som kom till Sverige och hur staterna agerade i frågan om desertörerna. Avhandlingen kommer bidra med kunskap om andra världskrigets sociala och kulturella historia ur ett nordiskt perspektiv och även till forskning om flyktingpolitik på såväl central som lokal nivå. Avhandlingen kommer även öka kunskapen om relationerna mellan två nordiska länder samt om Sveriges neutralitet under andra världskriget.
