Vi lever idag i en global värld där varor från jordens alla hörn kan beställas med ett par tryck på en dator. Illegala varor och produkter från utrotningshotade djur kan anskaffas genom såväl det vanliga internet (clearnet) och dess okontrollerbara skuggsida (darknet) medan otaxerade pengar göms undan i skatteparadis på öar som Bermuda, Irland och Jersey, och okontrollerade varor lastas om i frihamnar för att försvinna till kunder runtom i världen. Medan teknologianvändandet har ökat den internationella handeln i illegala varor, så har illegal transnationell handel varit en del av globaliseringsprocessen ända sedan starten. Intresset för hur världen globaliserades har varit starkt bland historiker, men denna forskning har primärt fokuserat på den legala handeln och i liten grad studerat hur omvandlande den illegala handeln ha varit i globaliseringsprocessen. Det här projektet undersöker hur smuggling av globala varor kan utmana hur vi tänker om globaliseringsprocessen under övergången mellan tidigmodern och modern tid, hur den gick till, vilka områden som berördes, och vilken effekt den hade. Projektet fokuserar primärt på nordiska periferier, områden som traditionellt har förbisetts då obetydlig legal handel utövats där. På grund av att statsmakten var svag i de här områdena så blev de dock viktiga slusskammare, där illegala varor kunde anlända, packas om, och spridas vidare i Europa. Sådana illegala utväxlingar verkar också ha ökat under 1700-talets andra hälft då statsmakterna i Europa började intressera sig allt mer för ekonomisk expansion. Den tilltagande smugglingen var ett resultat både av att den globala handeln ökade i stort, och på grund av att statsmakterna blev allt mer intresserade av att stötta den illegala handeln, primärt för att utöka sin egen handel. Samtidigt så var det sena 1700-talet och det tidiga 1800- talet en period av tilltagande stridigheter där kommersen kom att spela en nyckelroll – genom bruket av handelsblockader såväl som statssponsrad piratverksamhet. Sverige och Danmarks viktiga roll som neutrala makter med stora handelsflottor har behandlats i den tidigare forskningen men hittills har så gott som ingen tittat på den illegala handeln som idkades i dessa staters perifera territorier. I det här projektet kommer jag belysa vilken roll illegal handel i de nordiska periferierna Grönland, Färöarna, Lappland och Pommern spelade i Europas globaliseringsprocess, men också vilken effekt smugglingen hade på periferierna. Vilken typ av varor förmedlades via de här områdena? Hur påverkade den illegala handeln dessa periferier, deras befolkning, och deras försörjning? Hur de förändrades över tid? För att svara på de här frågorna ska jag utgå från specifika fall av smuggling från de olika områdena; i Grönland 1770-1780 av valspäck, Färöarna 1780-1790 av gin, rom, tobak, och te, Lappland 1790-1809 av djurpäls och tyg, och Pommern 1810-20 av brittiska manufaktur- och kolonialvaror under kontinentalblockaden. Genom sitt fokus på smuggling så knyter projektet ihop forskningsfält som tidigare inte har relaterats till varandra; om tidigmodern globalisering, gränslandsstudier, nationalstatens uppkomst, krig, manufakturutvecklingen, och resursexploatering. Sammantaget kommer projektets fokus, på den globala undervärlden och den roll Norden spelade i den moderna tidens gryning, att generera en ny förståelse för globaliseringsprocesserna.
