När kronan röjde vägar - vägprojekt i Upplands län 1660-1672

På 1660-talet pågick under loppet av tio år tre större vägprojekt i Upplands län. Projekten initierades av kronan, men organisationen och genomförandet lämnades till landshövdingen att lösa. För att genomföra projekten krävdes inte enbart länsstyrelsen organisation utan också mark och arbete. Forskningsprojektet syftar till att undersöka hur dessa tre aspekter, organisation, mark och arbete, samverkade i byggandet av vägar på 1600-talet.

Globala möten

Beskrivning av projektet

I februari 1661 skrev Clas Rålamb till Karl XI:s förmyndarregering med ett förslag. Rålamb hade sommaren innan blivit utnämnd till ny landshövding över Upplands län, ett län vars geografiska utbredning inkluderad både det som idag är Uppsalas län och Stockholms län. Rålambs förslag var att en ny väg skulle röjas mellan Fittja, söder som Stockholm, och Hornstull. Denna väg skulle ersätta den äldre vägsträckan mellan Skanstull och Alby. Rålambs förslag blev godkänt av förmyndarregeringen, som också skickade med en påminnelse till den nya landshövdingen om att vägen till Drottningholm, över Bromma och Huvudsta, samt vägen till Enköping över Stäkets backe behövde färdigställas. Rålamb började omgående att organisera arbetet med de tre vägarna, ett arbete som kom att löpa över tre landshövdingars styre och mer än tio års tid.

Forskningsprojektet avser att undersöka hur dessa tre vägprojekt organiserades och genomfördes. Tre aspekter har identifierats: organisation, mark och arbetet. Organisation av projekten och av röjandet av vägar i länet har delats upp i två delar: arbetsinsatsen och finansieringen, och ämbetsroller kopplade till vägröjning så som brofogdar och det nyinrättade vägmästarämbetet. Aspekten mark hänger samman med att alla tre vägarna kom att påverkad skiftad mark och inägor, vilket ledde till att aktualisera frågan om kompensation till jordägare och expropriering. Slutligen pågick det under 1600-talet en konflikt runt vilka som skulle röja vägar, innefattade ”allmogen” även frälsets bönder? Och hur långt sträckte sig frälsets privilegier i frågan om vägröjning?

Forskningsprojektet tar avstamp i landshövdingarnas korrespondens, där de tre vägprojekten avhandlas ingående med bland annat kronobefallningsmän, förmyndarregeringen, kammarkollegiet, men också med enskilda jordägare ur frälset. Till detta har fogats brev till landshövdingarna från kollegier och förmyndarregeringen samt delar av kronobefallningsman Jon Pedersson Lilles arkiv, liksom domböcker och allmogens besvär. Dessutom används lagar och förordningar, samt delar ur adeln riksdagsprotokoll och kammarkollegiets protokoll.

Information om projektet

  • Status: Pågående
  • Tidsperiod: Tidigmodern historia,
  • Forskningsområde: Kulturhistoria, Socialhistoria, Politisk historia
  • Projektansvarig: Lisa-Maria Cambladh
  • Finansiär(er): Projektet sker inom ramen för forskarutbildningen.

 

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin