Bostaden tillhör det mest fundamentala i människors liv. Ändå vet vi förvånansvärt lite om människors boende förr i tiden. Det gäller inte minst i svenska städer. Ofta har 1700-talets och det tidiga 1800-talets svenska städer förknippats med stagnation och frånvaro av förändring. Ny forskning pekar dock i en annan riktning. Bebyggelsen förändrades. Husen byggdes större och fick en mer komplex rumsindelning. Samtidigt förändrades hushållsstrukturen. De blev genomsnittligt mindre, ensamhushåll blev allt vanligare och alltfler bodde som hyresgäster eller inneboende. Befolkningstätheten ökade med fler människor och fler hushåll i samma hus.
Projektets syfte är att nå kvalificerad kunskap om hus och boendeförhållanden i svenska städer under tiden 1600–1850, särskilt tiden 1700–1850. Fokus ligger på den dynamiska relationen mellan bebyggelse och social praktik. Det övergripande syftet konkretiseras i fyra huvudfrågor. Hur förändrades stadens bebyggelse? Vilka var fastighetsägandets praktiker. Hur förändrades den rumsliga organiseringen av hus, stadstomter och hem, och hur förändrade människor sitt nyttjande av hus och tomter. I vilken utsträckning och på vilka sätt kom människors bostäder också att ta gestalt av ett hem? Internationell forskning har visat växande intresse för de rumsliga aspekterna av socialt samspel, inte minst i studier av städer. Ett särskilt intresseområde gäller skapandet av hemmet så som en plats för bekvämlighet, social samvaro och manifestation av både status och god smak. Här har studier av konsumtion och materiell kultur blivit viktiga.
Projektet bygger på ett mycket nära samarbete mellan historia och arkeologi. Detta är i många avseenden ett nytt arbetssätt. Projektet kommer också att ge ny kunskap om social organisering, om människor som aktörer och om det urbana vardagslivet. Undersökningarna har förutsättningar att på allvar förändra berättelsen om den förindustriella staden. I stället för ett sömnigt lunkande i invanda hjulspår anar vi en tid då stadens bebyggelse, människors bostäder och stadsbornas vardagsliv i grunden förändrades. Att detta kan förmodas ha skett redan före industrialiseringen gör inte saken mindre intressant. Arbetet genomförs i form av 6 specifika delstudier.
1: Långsiktiga förändringar av den byggda staden 1600–1850
Vi har redan i tidigare studier observerat stora förändringar av hus och boendeförhållanden i Linköping och Kalmar under 1700-talet. Här syns också betydande skillnader mellan dessa två städer. Exempelvis tycks byggande för uthyrning ha fått ett större genomslag i Linköping och utvecklingen mot mindre hushåll, fler hushålls som inte förestods av ett gift par, ökad boendetäthet och ökat hyresboende är kraftfullare än i Kalmar. Genom att även inkludera Jönköping, Norrköping och Vadstena breddas basen för övergripande slutsatser. Det ger möjligheter att analysera om Linköping och Kalmar representerar två huvudtyper, om den ena staden representerar ett vanligare mönster och den andra avviker, eller om det i själva verket finns en mängd olika lokala utvecklingsmönster. Likaså förlängs tidsperspektivet till att omfatta både 1600-talet och det tidigare 1800-talet. Därmed blir det möjligt att även fastställa om 1700-taelts stora förändringar representerar ett nytt skede i förhållande till en tidigare mer statisk period eller bebyggelse, bostäder och hushåll även under en längre tid präglats av ständig föränderlighet. Vidare blir det möjligt att identifiera om iakttagna skillnader mellan olika städer representera i grunden olikartade utvecklingsförlopp eller om skillnaderna snarare speglar olika temporalitet i förlopp som egentligen är likartade.
2: Byggandet av hus 1700 –1850
Hur gick det till nära nya hus uppfördes och när befintlig ahus buggdes om och byggdes till? Vilka var de ägare som initierade om-, till- och nybyggnader? Går det att knyta dessa aktiviteter till specifika livshändelser eller till speciella skeden i livscykeln? En annan viktig fråga rör de byggnadshantverkare och de specialkunskaper som krävdes. När husen blir större och mer komplexa krävdes också nya specialkunskaper. Vilka yrkesgrupper behövdes, vilka byggnadshantverkare fanns och var kom de ifrån, och innebar nya byggnadstekniker att även arbetsorganisationen förändrades? Även här är det viktigt att identifiera om olika städer uppvisar likartade förlopp eller om det går att identifiera olika lokala byggnadskulturer. Vidare undersöker vi de olika byggnadsmaterial som krävdes, förutom timmer gäller det exempelvis järndetaljer, kakel och fönsterglas. Här är det återigen väsentligt att identifiera lokala mönster och lokal produktion respektive mer standardiserat byggnadsmaterial och produktion för större marknader.
3: Ägandets praktiker 1700 – 1850
Detta är en specialstudie med fokus på Kalmar. Det genomförs som ett avhandlingsprojekt av Jenny Grandin. Här analyseras tre olika aspekter av fastighetsägande: för det första formerna för överföring av ägande, för det andra de olika sätt på vilka fastighetsägande kunde nyttjas som resurs, och för det tredje hur fastigheter förvaltades och de olika skyldigheter som var förbundna med fastighetsägandet.
4: Husens och hemmens inre rumsliga organisering 1700 – 1850
När husen blev större och mer komplexa så förändras även den rumsliga organiseringen av hus och bostäder vilket i sig innebar en fundamental förändring av det urbana livet. Här fortsätter vi att analysera rumsliga avgränsningar och specialiseringar. Rummens funktionella specialisering undersöks liksom även rumsliga avgränsningar, till exempel i form av tydliga lägenheter eller andra former av avskilda boendeytor. Här undersöks även uppvärmningsteknikens betydelse för rumslig specialisering och av avskildhet. Vidare studerar vi hur människor faktiskt rörde sig i och brukade olika rum.
5: Det urbana hemmets materiella kultur 1700 – 1850
Internationell forskningen har uppmärksammat hemmet och den privata sfären som ett allt viktigare fenomen under 1700-talet. Detta var förbundet med nya umgängesformer, med en förändrad materiell kultur, med nya konsumtionsmönster, med nya ideal och med nya former för sociala manifestation. Mycket av denna forskning har haft sitt fokus på de stora metropolerna i Europa och på utpräglade eliter. Här undersöker vi i stället mindre städer i det som ofta uppfattats som Europas urbana periferi, inte utifrån et perspektiv av hur de senaste idealen från Paris och London återspeglades livet i enklare form, utan i stället utifrån perspektivet av att de stora samhällsförändringarna också äger rum på andra plaster och i andra grupper än de som förknippas med de stora metropolerna och deras elit. Dessa skeenden är lika viktiga i en analys av de stora samhällsförändringarnas förlopp och dynamiker. Fokus i denna delstudie ligger på hur hemmets materiella kultur förändrades och hur detta återspeglar förändrade ideal, förändrade konsumtionsmönster och förändrade sociala praktiker.
6: Stadstomternas nyttjande och rumsliga organisering 1600 – 1850
I detta delprojekt förflyttar vi uppmärksamheten från bostadshusen till hela stadsgården och stadstomten. Vi vet att husens storlek, struktur och nyttjande förändrades. Allt detta måste ha haft en inverkan på eller i alla fall samspelat med hela stadstomten. För att fullt ut greppa den byggda stadens förändring och den byggda stadens samspel med social organisering och sociala praktiker, måste hela stadstomten analyseras. Hur förändrades nyttjandet av de icke bebyggda ytorna när husen ändrade storlek och funktioner? Hur påverkades till exempel odling och djurhållning? Hur förändrades relationen mellan inomhus- och utomhusaktiviteter? Hur förändrades dynamiken mellan bostadshus, gaturum och innergårdar?
.jpg)