Charkiv, den första huvudstaden i den ukrainska socialistiska sovjetrepubliken, var en stor industriell och vetenskaplig metropol i Sovjetunionen. Trots att det låg utanför det judiska bosättningsområdet i Kejsardömet Ryssland (Pale of Settlement), var det en mångsidig gränsregion och ett pulserande centrum för judiskt kultur- och socialt liv. Under andra världskriget ockuperades Charkiv två gånger mellan 1941 och 1943. Ockupationen av regionen åtföljdes av massvåld och förföljelse av judiska och icke-judiska invånare. När folkräkningen väl hade genomförts identifierades judar och tvångsförflyttades till det judiska gettot. Detta följdes av ”Holocaust by Bullets” varav cirka 12 000-15 000 judar som mördades i massmordsoperationerna i Drobytsky Yar-ravinen och andra platser i regionen.
Denna avhandling undersöker Förintelsens historia i det multietniska samhället i det tyskockuperade Charkiv oblast (Ukraina) från 1941-43. Det primära syftet är att studera den process som ledde till utrotningen av judar i regionen, samt stadierna och formerna för folkmordet och typologin för dess offer. Processen inkluderade allt ifrån olika former av diskriminering, antisemitisk lagstiftning, tvångsregistrering och identifiering av befolkningen, segregering i ghetton och isolering, inskränkt fri rörlighet och andra restriktioner.
Dessutom analyseras judarnas reaktioner på folkmordet och det åtföljande våldet. Jag är intresserad av hur judar använde sig av olika resurser för att undvika att bli offer, samt deras motiv och handlingsmönster. Forskningen utforskar judiska upplevelser genom familjers, kvinnors och barns perspektiv. Projektet undersöker också de komplexa relationerna mellan olika etniska grupper i regionen och deras sociala interaktion med de judiska offren i ett bredare sammanhang. Teoretiskt syftar studien till att definiera olika typer av reaktioner under krisen och folkmordet.
Projektet bygger på källmaterial på språken: ryska, ukrainska, engelska, tyska, polska och franska. Materialet inkluderar statliga och offentliga dokument såsom folkräkningslistor, tyska order och rapporter, sovjetisk dokumentation, efterkrigsrättegångsprotokoll, etc. Det använder också personliga dokument framtagna av vittnen, räddare, offer och överlevande, såsom intervjuer, vittnesmål, brev, memoarer, dagböcker etc. Det mesta av källmaterialet finns lagrat i arkiven i Ukraina, Ryssland, USA, Israel, Tyskland, Polen och Frankrike.
Tidigare forskning visar att den historiska kunskapen om Förintelsen i de östra delarna av Ukraina, särskilt Charkiv oblast, är begränsad. Detta forskningsprojekt syftar alltså till att fylla en geografisk lucka i historiografin om Förintelsen i Ukraina. Denna lokala studie kommer att ge en bättre förståelse för att organisera ett folkmord i en stor stad, jämfört med isolerade judiska bosättningar, och förklara geografibaserade nyanser som speglar unika judiska upplevelser i regionen. Till skillnad från tidigare studier om förövare och samarbetsgrupper som minimerar judars handlingsfrihet, bidrar detta projekt till en ny dimension av stipendiet genom att använda en tvärvetenskaplig teoretisk och metodologisk ram för offrens beteende. Med utgångspunkt i sociologiska teorier är mitt mål att klargöra offrens agerande, reaktioner och motiv i krissituationer och identifiera olika strategier för att undkomma fara och uppnå överlevnad. Slutligen behöver forskningen om historien om krigets östfront ta sig utanför nationella gränser. Projektet bidrar till Förintelsens historia, likväl som judisk och ukrainsk transnationell historia.
